Tro och vetenskap temat på Club Fakta
Kvanthopps Marcus Rosenlund är gäst på torsdagens Club Fakta. Frågan är vad vetenskapen kan veta.
Tro kontra vetenskap kan ta sig olika aspekter – som frågan huruvida världsalltet är en simulation som någon annan i tid och rum styr (som bland annat Teslas Elon Musk propagerar)? Och vad skiljer i så fall den föreställningen från den troendes Gud?
Frågorna ligger som grund för nästa Club Fakta där Marcus Rosenlund är gäst. Rosenlund, känd från vetenskapsprogrammet Kvanthopp på Yle Vega, ska diskutera vad vetenskapen kan veta utifrån grundfrågan ”Vad i hela universum kan man lita på?”.
Nytt fenomen
Rosenlund påpekar att religiös tro kontra vetenskap är en rätt ny företeelse, där vetenskapen i århundraden bars fram av kyrkan, av lärda präster, munkar och kristna vetenskapsmän som Isaac Newton.
– Och vi glömmer lätt att majoriteten av dagens kristna, inklusive kristna vetenskapsmän, inte har något problem med att erkänna vetenskapliga fakta som evolution, vacciner och global uppvärmning, säger Rosenlund.
I korthet finns ingen klar kristen tradition vad beträffar vetenskapsförnekelse – bortsett från Galileo och kyrkans geocentrism.
– Det moderna religiösa ”propellerhatteriet”, som i regel går hand i hand med vaccinmotstånd, klimatförnekelse och liknande, handlar mer om moderna vidskepelser och rädslan för det okända, tror jag, Det förstärks av sociala mediers ekokammare. Vetenskapen och den snabbt ökande kunskapen skrämmer, och korset tröstar.
Vad simulationshypotesen beträffar så har den blivit en sorts skapelseberättelse för ateister, påpekar Rosenlund. Många, inklusive flera stora vetenskapsprofiler, vill tro på teorin trots att det inte finns några bevis för att vår verklighet skulle vara simulerad.
– Det är ett intressant fenomen, men jag kan inte förklara det.
Konstiga teorier
Tro kan också handla om konspirationsteorier, där den ena är konstigare än den andra – som att Finland inte existerar och att vårt 100-åriga land är en fiktiv skapelse för att dölja... något. Att jorden är platt har i det här skedet blivit stapelvara inom konspirationsteorierna, precis som att vaccinationer är farliga, att flygplan släpper ur sig kemikalier som fördummar oss (så kallade chemtrails) och att människan aldrig landade på månen.
Rosenlund upplever inte att tron på konspirationsteorier blivit vanligare – det handlar snarare om att människor som tänker lika har lättare att hitta varandra på sociala medier. Tillsammans skapar de ekokammare där utomstående har svårt att argumentera mot vanföreställningarna.
VETENSKAP.
– Man ska våga diskutera och argumentera, även om risken är att man hamnar in i en ändlös diskussion. Också om man inte lyckas omvända någon så är det vik- tigt att hålla en dialog och att man håller sig saklig. Det är lite vattnet som nöter stenen över det hela, säger Rosenlund.
Det är ändå inte alltid lätt – särskilt när andra är i fara. Som när vaccinationsmotståndare orsakar så låg täckningsgrad att risken för epidemier med utdöda sjukdomar blir ett reellt hot (som på vissa ställen i Österbotten).
– Det är en motbjudande trend. Och om den fortsätter sprida sig så kan vi som förstår bättre säga ”vad var det vi sade?”. Men i det skedet kommer det inte att trösta någon.
Bildning och tro
I bakgrunden spökar också det faktum att vetenskap är komplicerat, och att väldigt få har verktygen för att läsa vetenskapliga studier. Man tvingas välja sina experter. Det handlar därför mycket om tro – och om bildning.
– Paradoxen är att vi blir allt mera bildade, samtidigt som den vetenskapliga läskunnigheten inte alltid finns där, säger Rosenlund.
De flesta konspirationsteorier härstammar från USA, påpekar han. De bygger på en misstro mot myndigheter som vi inte har i Finland – och till myndigheter kan man räkna alla från vetenskapsmän till politiker och Nasa. Där hittar man också Rosenlunds ”favoritkonspiration”: tron på att människan aldrig landade på månen.
– Det är så... hur kan folk få för sig något sådant? Det finns så många uppenbara hål i den teorin att det nästan blir komiskt.
Club Fakta om universum äger rum den 23 november mellan klockan 17.30 och 19. Platsen är Borgå folkakademi.