Runebergsfirandet kan komma in på Unescos listor

Runebergsfirandet är ett av sammanlagt 52 element som kommit med i den nationella förteckningen över levande kulturarv i Finland.

Det betyder att Runebergsfirandet i alla dess former, med bakelser, fester och evenemang, kan komma på förslag till Unescos internationella förteckningar över immateriellt kulturarv. Traditionen går framåt och fenomenet har levt och modifierats med tiden. Särskilt från 1970-talet har hembygdsföreningar och researrangörer lyft fram traditioner relaterade till Runeberg på platser där Runeberg levde, däribland i Borgå.

Det är Borgå museum tillsammans med Svenska litteratursällskapet i Finland och Jakobstads museum som ligger bakom ansökan om att Runebergsfirandet ska tas med i Finlands förteckning över det le- vande kulturarvet. I ansökan påpekas bland annat att Runebergsfirandet är en del av såväl den nationella som på flera ställen den lokala identiteten.

Det är Undervisnings- och kulturministeriet som ligger bakom de 52 föreslagna immateriella kulturarven, och med finns objekt från nästan hela Finland. Bland element finns flera festtraditioner, bland annat att lägga ut ljus på begravnings- platser på julaftonen, utlysningen av julfriden i Åbo, magisterpromoveringen och bränning av påskbrasor. På finlandssvenskt håll kan nämnas dansen purpuri i Karlebynejden, menuetten i Finlands svenskbygder, jeppomenuetten och korsnäströjan.

Den nationella förteckningen kompletteras regelbundet och nästa gång man kan ansöka om införande i förteckningen är tidigast 2019. Att komma med i förteckningen över det levande kulturarvet är ett erkännande för föreningar som bedriver verksamhet förknippad med traditionerna. Samtidigt är den ett steg närmare ett erkännande på internationell nivå.

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet godkändes år 2003 och Finland ratificerade konventionen år 2013.