Här förbättrar robotarna världen
I Salpar skola i Sibbo har man under hösten tagit fram koncept på robotar som kan göra miljön renare och förbättra människornas välbefinnande. På tisdagen hakade Lähitapiola på projektet och bad eleverna om hjälp med att namnge och visualisera företagets
– Robotarnas hårdvara med paff, tejp och plåtburkar fungerar, säger rektor Kasper Nyberg, där han står på knä vid en bärbar dator på golvet i gymnastiksalen i Salpar skola omgiven av alla elever i årskurserna 3–6.
Däremot orsakar mjukvaran bekymmer, det vill säga överflytten av de videor över robotprojekten som eleverna gjort med sina mobiltelefoner vill inte synas på skolans dator.
Joar i årskurs 5, som varit med i gruppen som utvecklat konceptet för en flygande (!) robot som producerar hälsosamt mellanmål, försöker hjälpa till men man kan inte lösa problemet.
– Jag minns inte riktigt varifrån idén till snack-roboten kom, men det har varit roligt, säger han.
Rektor Nyberg får till sist bita i det sura äpplet och konstatera att videorna inte kommer att synas på datorn. I stället får filmerna visas från telefonernas skärmar. Han berättar mera om robotprojektet som inleddes i början av oktober.
– Vi började med att fundera på vad barnen vill förbättra i världen. I grupper har de sedan byggt en robot som renar Östersjön, en som stoppar mobbning och som har en integrerad välmåendefunktion, en som renar stränder, en annan som renar dricksvatten och en mellanmålsrobot.
Nu är man inne i det kritiska skedet som ofta anses vara det svåraste för finländska företag och ingenjörer: att presentera och marknadsföra sina skapelser. Men innan det är dags för det ska företaget Lähitapiola presentera hur robotteknik kan tillämpas i ett försäkringsbolags verksamhet. Man sträcker också ut en hand till barnen för att be om hjälp med produktutvecklingen.
Robotar i kundbetjäning
Som det råkar sig har marknadsföringschefen för Lähitapiola i Nyland Christoffer Wickholm själv en gång i tiden gått i Salpar skola och utvecklingschef Jutta Joffell har två barn i skolan. Därför var det naturligt för dem att ta med sig några kolleger till Salpar för att berätta hur arbetslivet kan förändras i en inte så avlägsen framtid då robotarna blir fler. Flera skolbesök är inte inplanerade för tillfället men Wickholm säger att man gärna ställer upp om intresse finns.
Det är Stefan Åstrand, avdelningschef för produktutvecklingen på Lähitapiola, som leder presentationen för eleverna.
– På Lähitapiola finns många olika arbetsuppgifter, en del är roliga och andra, mer rutinartade, är mindre roliga. Men det mindre roliga arbetet kan ofta utföras av en robot. På vår nätsajt har vi en chatfunktion där människor kan ställa frågor i textform. Det handlar ofta om samma frågor och de har ofta ett entydigt svar. Därför bygger vi en robot som kan svara på den här typen av frågor. I ärenden där det behövs problemlösning och empati är det människor som svarar.
Åstrand poängterar att den här chat-roboten alltså inte är en fysisk robot, som till exempel de som används inom den tillverkande industrin, utan att den endast existerar som mjukvara på datorn.
Henna Maja, som leder Lähitapiolas automationsteam, säger att robotar kan spela, och redan spelar, en viktig roll inom finansvärlden.
– Robotar kan processera och analysera stora mängder data och de kan användas till exempel i bildidentifiering. Vi håller också på att bekanta oss med teknologier som artificiell intelligens.
Åstrand säger att det ändå är ytterst viktigt att kunderna känner till om de kommunicerar med en maskin eller en människa. Därför hoppas han att eleverna kan hjälpa till att namnge den nya chat-roboten och också hjälpa grafikerna på Lähitapiola att visualisera hur roboten ska se ut på nätsajten. Han lovar att man ska låta sig inspireras av elevernas robotar, men barnen får också rita hur chat-roboten kunde se ut och föreslå namn på papperslappar som samlas in.
Joar och hans kompis Wilmer sätter sig ner och funderar innan de visar upp en clown-aktig figur. De konstaterar att It (mördarclownen från Stephen Kings roman med samma namn red.anm.) kanske inte är ett så lyckat namn i det här fallet och bestämmer sig sedan för Bobo.
Kramar mot mobbning
När elevgrupperna presenterar sina robotar står det klart att paff är byggmaterialet nummer ett. Undantaget är elevgruppen bakom roboten som ska rengöra Östersjön, de har använt ett gammalt badkar som utgångspunkt. Klädhängare är fästa kring kanten och ett tjockt rör leder ner i badkaret. Även i övrigt har eleverna låtit fantasin flöda, bland tillverkningsmaterialen hittar man fjädrar, kristaller, pinnar samt silveroch guldpapper. Bland försäljningssloganerna eleverna hittat på finns ”Have a snack with Snacky” för mellanmålsroboten, ”Vatten-Vicke fixar allt” för dricksvattenrengöraren och ”Wishing doesn’t make you safe, safety makes you safe” för antimobbningsroboten A-mobb.
När det gäller den sist nämnda har rektor Nyberg några följdfrågor till pojkarna som byggt den.
– Hur var det som den stoppar mobbningen?
Då han inte får något klart svar besvarar han frågan själv.
– Var det inte så att den går emellan och så kramar den de olika parterna?
Han får ett medhållande svar och kan avslöja att en tidigare version av roboten tog sig an mobbningsfall på ett mer fysiskt sätt.
Som helhet är han mycket nöjd med robotprojektet som så småningom ska avslutas.
– Vi har satsat ungefär två timmar per vecka på det här. Jag tycker det är fint att eleverna valt att satsa på robotar som har att göra med hållbar utveckling, miljö och ekologiska frågor.