Nu finns Kråkös tidiga historia i tryck

Det tog närmare trettio år sedan det första initiativet togs, men på onsdagen kunde den första delen av Kråköhistoriken presenteras. Författare Marianne green hoppas att de många intervjuerna med människor på ön ska väcka historien till liv och att boken

– Det här är ett stort ögonblick, nu har äntligen en historik, säger arbetsgruppens ordförande Ann-Kristin Stenstrand och håller upp ett exemplar av Kråkö i går och i dag – ett finländskt landskap i miniatyr.

Hon tillägger att boken är resultatet av många människors hårda arbete och presenterar samlingen som sitter kring bordet på föreningslokalen Sjötorp.

Här finns Birgitta Steffansson som själv forskat i släkterna på Kråkö och som även fungerat som faktagranskare under projektet. Christina Lindblad har fungerat som ”fältarbetare” och varit med under intervjuerna, medan Gunnar Grönblom haft hand om korrekturläsning och ekonomin.

– Och Rea Sjöblom har ett jättelager med berättelser från svunna tider i sitt huvud. Hon borde ha en diktafon med sig när hon kör bil så att vi skulle få allt dokumenterat, säger Stenstrand.

Andra viktiga källor är Bengt Sjöströms samlingar och Kråkö bygdeförenings arkiv.

Lätt att ta till sig

Den första delen av historiken omfattar tiden ända från de första dokumenterade livstecknen på ön under yngre stenåldern fram till 1917. Undantaget är beskrivningarna av de fastigheter som bröts ur de fyra stomlägenheterna Storgård, Dobbas, Fogdas och Påvals före 1945. Marianne Green som tidigare skrivit Borgå svenska Marthadistrikts hundraårshistorik Hund-

Ann-Kristin stenstrand, Marianne green

ra år av kvinnokraft säger skämtsamt att hon tar till Alexander Stubbs trepunktsmodell för att beskriva sitt arbete med Kråköhistoriken.

– Jag har funderat på vem som ska skriva en historik, hur den borde skrivas och vad den ska innehålla.

Hon berättar att hon visste väldigt lite om Kråkö när hon började men att hon blev allt mer intresserad ju längre arbetet framskred.

– Det har säkert vissa fördelar att det är någon så att säga utifrån som skriver en historik. Jag funderade också på hur mycket man som författare får lägga till subjektiva åsikter och slutsatser. Här fick jag stöd av Mikaela Groop redan under arbetet med Martha-boken. Hon sade att när man läst in sig på ett område är det helt rätt att tolka och dra slutsatser för det

Birgitta steffansson

tycker läsarna är intressant.

Läsarupplevelsen är något Green velat satsa på.

– Min avsikt var att göra en sanningsenlig och informativ bok som också är lättillgänglig för läsaren. Genom att så många Kråköbor får komma till tals i boken väcks berättelserna till liv.

HAVssAmHÄLLe. och säger att Kråkös läge invid farleden till Borgå genom tiderna gjort att ön råkat illa ut. Men närheten till havet har definitivt också varit grunden för den lokala ekonomin med sågen, sandtransporter och båtbyggande. Den omfattande...