Östnyland inleder julen med julbilaga i dagens tidning

Skogsgranen är en populär julgranssort även om efterfrågan på de mer exotiska gransorterna har ökat med åren.

Julgransodlingen i Vålax smälter in i naturen och märks knappt på avstånd. När man kommer närmare syns en viss struktur i planteringen av granar. De yngre granarna växer närmare den lilla skogsvägen som för till odlingen medan de äldre växer intill skogsbrynet i bortre delen av odlingen.

Odlingen ägs av Michael ”Micke” Godtfredsen som startade en julgransodling i liten skala redan på 1980-talet.

– Jag odlade granar i kruka på min balkong innan jag köpte åkern år 1994. 2003 planterade jag mina första granar på åkern, säger Godtfredsen som till vardags är chefredaktör för tidningen Landsbygdens folk.

Gnistan att pröva på att odla julgranar föddes under hans uppväxt i Danmark. Där har julgransodlingen långa traditioner.

Svartgranar och skogsgranar

På odlingen finns granar av olika slag.

– År 2010 planterade jag svartgranar som växer naturligt i Nordamerika. De är inte så frostkänsliga och passar därför bra hos oss, säger han.

Det är inte ovanligt med nattfrost på försommaren efter att granarna har börjat skjuta nya skott. Om årets skott fryser leder det till att skotten blir bruna och fula.

De flesta av granarna på odlingen är vanliga skogsgranar.

– Vanliga skogsgranar växer be- tydligt snabbare än främmande sorter. På den tid man driver upp en exotisk gran hinner man odla två eller tre skogsgranar.

Granarna gödslas och klipps

Granarna på julgransodlingen kräver en hel del omsorg. Om våren gödslar Godtfredsen dem med kväve, fosfor och med hönsgödsel.

– Jag gödslar med färdigt blandad vårgödsel eller med hönsgödsel.

Godtfredsen klipper granarna så att de ska få en vacker form. Särskilt topparna kräver extra omsorg för att granarna skall fylla de krav som julgransköparna har.

– Jag försöker korta av granarna genom att klippa av toppen och binda upp en ny topp av ett sidoskott, säger han.

Köparna vill ha täta granar som har stadiga kvistar.

– Granarna skall också vara ganska smala på grund av utrymmesbrist i hemmen. Det är något som skiljer sig från granarna som säljs nere i Mellaneuropa. Där är de betydligt bredare.

Skogsgranen håller sin position som den populäraste julgranssorten även om efterfrågan på de mer exotiska sorterna ökar.

Kommersiell julgransodling är än så längre rätt ovanlig på våra breddrader. En av orsakerna är att finländarna använde grantoppar som julgranar ända fram till 90-talet. Det fanns mycket av dem och därför inget behov av odlade granar.

Sedan behövdes topparna för annat.

– På 1990-talet blev de stora skogsmaskinerna allt vanligare. Topparna användes som underlag för maskinerna. Vid det här laget började julgransodlingen ta fart också i Finland, säger Godtfredsen.

Han är medlem i den inhemska föreningen Joulupuuseura för julgransodlare och berättar att föreningen har cirka 270 medlemmar.

Vad är det med julgransodlingen som lockar dig?

– Odlingen är ganska mycket terapi för mig och en bra motsats till mitt arbete på tidningen som kan vara ganska hektiskt, säger han.

Och visst kan man förstå att stillheten vid odlingen lockar. Det enda ljud som hörs är ljudet från en jordbruksmaskin långt borta medan granarna långsamt växer för att någon gång få pryda ett hem till jul.