Sediment från ån landar vid Wilenius båtvarv
I början av oktober ska mudderverket ha fri tillgång till området söder om Alexandersgatans bro i Borgå. Det innebär att båtägarna har en dryg vecka på sig att flytta sina farkoster.
Kommunteknikchef Kari Hällström står vid Wilenius båtvarv på västra sidan av Borgå å och tittar ut mot vattnet. Höstmorgonen är varm och han gissar att det är en av orsakerna till att det ännu finns många båtar vid bryggorna.
– Det fina vädret gör att folk så länge som möjligt vill kunna åka ut. Staden har kontaktat alla berörda båtägare, hoppas bara att de håller sig till tidtabellen.
Han syftar på det stora muddringsprojektet i ån som strax ska köra i gång. Sedan mitten av augusti har företaget Suomen vesityö fördjupat farleden mellan Tolkis och Borgå för Trafikverkets räkning och från och med början av oktober ska samma utrustning användas i ån. Före det måste ändå alla båtar och bryggor bort från det berörda området.
Hällström berättar att staden och Trafikverket tillsammans ansökte om vattentillstånd och valde entreprenör för helheten.
9 000 kubikmeter
På platsen där vi nu står ska man strax börja bygga en mellanförvaringsbassäng för den jordmassa som lyfts upp ur ån. Enligt planerna handlar det sammanlagt om 9 000 kubikmeter sediment. Största delen kommer att användas som utfyllnadsjord på ett område knappt hundra meter söder om båtvarvet där det finns planer på en park. Under våren har man byggt en körväg till området och grunda dumpningsbassänger där sedimenten kan ligga och torka.
– Jordmånen består av ungefär trettio meter mjuk lera. Marken är så sank att om man slår ett järnspett i jorden får man hålla i så det inte försvinner, illustrerar Hällström.
Preliminära provresultat tyder på att ungefär 400 ton av muddringsmassorna som lyfts ur ån är så förorenade att de måste fraktas till en anläggning för problemavfall. Dessutom finns det uppskattningsvis drygt 1 500 ton mindre förorenade jordmassor som deponeras på en jordavstjälpningsplats.
– Föroreningarna härstammar från den industri som fanns vid ån förr i tiden. Både på Västra åstranden och i Hornhattula fanns det sågar ännu på 1950-talet, om jag minns rätt, och till exempel impregneringsbassängerna låg under bar himmel. Varvs- och metallindustrier låg också vid ån, Borgå Mekaniska Werkstad hade sin fabrik vid gamla bron. Men tiderna förändras och nu vill människorna kunna bo och trivas invid vattnet.
Uppföljning
Samhällsplanerare Enni Flykt på Borgå stad säger att man noga kommer att följa med muddringsprojektets inverkan på miljon.
– I vattentillståndet som beviljades av regionförvaltningsverket finns flera krav på olika undersökningar.
Förutom att man kontinuerligt tar prover från muddermassorna kommer en utomstående expert att jämföra förekomsten av olika bottendjur före och efter muddringen.
– Tillsammans med Trafikverket ska vi också göra en elektronisk enkät bland fritids- och yrkesfiskare. Har muddringen haft någon inverkan på deras utkomst eller på fiskbestånden? Anser de att muddringen medförde olägenheter eller lyckades vi beakta alla faktorer?