Ett historiskt område planeras om
Området som kallas Andersberg – ibland Krutkällargatans område – är aktuellt med en planändring just nu. Det handlar om ett historiskt intressant bostadsområde.
Området består till stora delar av egnahemshus med stora tomter i kombination med en ekonomibyggnad, och nu har en del av invånarna reagerat på den nya detaljplanen som är i görningen.
Frågan är i korthet om trädgårdarna ska förbli som de är – och vissa invånare är rädda för att det historiska området blir för tättbebyggt.
Rädd för splittring
Mikko Vartiainen, som bor på området, visar en imponerande stor gård. Han är mån om att påpeka att han ogärna vill tala för alla som bor där, men tillägger att han promenerat omkring till grannarna och frågat deras åsikt. Nu har man kommit med ett gemensamt brev till staden där de tar upp en rad problem med den tilltänkta detaljplanen.
– Problemet, som jag ser det, är att staden verkar vilja effektivera boendet här och täta till detaljplanen. Kanske tanken är att planera för kommande generationer. Men vi som bor här nu äger tomterna.
Kärnan i det hela är de ekonomibyggnader som i regel fungerar som en delare mellan två tomter och som ligger i den bortre delen av gården. I nuläget får de inte fungera som bostadshus, men ett förslag är att ändra på regeln och tilllåta boende och att tilldela en del av byggrätten dit. Byggrätten i området är väl tilltagen med 300 kvadratmeter – där vissa har utnyttjat stora delar medan andra hållit sig till klart mindre.
– Vi vill att det ska fortsätta som det är. Risken är annars att tomterna splittras när nya invånare börjar sälja det som i framtiden är nya bostadshus på tomterna. Det riskerar förstöra de kulturhistoriska värdena.
Han påpekar att det är ett ovanligt bostadsområde i närheten av centrum.
– Nya byggnader och delade tomter leder också till nya trafikarrangemang. Vi tänker också på kommande generationer, våra barn. Värdet på våra tomter kan minska med en splittring, säger Vartiainen.
Historiskt område
Ett samtal till planläggare Anne Rihtniemi-Rauh visar att området härstammar från 1915 när arkitekten Bertel Jung ritade det första förslaget till bostadsområdet som en stadsdel för hantverkare med såväl flervåningshus som småhus – där de senare förvisso innehöll upp till tre bostäder. De hus som nu kan beskrivas som villor har en gång i tiden varit hantverkarbostäder som under årtiondena byggts om. Det finns ändå en handfull små byggnader kvar som är mer eller mindre som de ursprungligen planerades.
De stora gårdarna med ekonomibyggnader är också kopplade till områdets ursprungliga syfte: gårdarna var till för potatis och fruktträd och användes för att odla mat.
Nu är det ett kulturarv från 1920-talet med fina hus och fina trädgårdar. En del bostadshus är på 100 kvadrat, andra är närmare de 300 som tillåts. Alla har samma byggrätt.
– Du förstår säkert att inte alla de som redan har 250 kvadrat vill tillåta mera byggrätt på nuvarande byggnadsytor, eller till bakre delen av tomten där ekonomibyggnaden finns. Det råder lite olika åsikter om vad som borde göras. Men det är klart att den ursprungliga tomtindelningen bevaras, säger Rihtniemi-Rauh.
I praktiken håller man alltså på att detaljplanera ett område där invånarna från planerarens synvinkel har olika viljor. En förfrågning från januari pekar också på det – där 14 av de 26 som svarade anser att man nog kan tillåta boende i ekonomibyggnaderna.
På gång är också en ny förfrågning som avslutades på fredagen och där man fick 21 svar. RihtiemiRauh har ännu inte haft tid att sammanställa resultaten.
– Meningen är att fråga vad tomtägarna anser som viktigt och värdefullt i hela området. Hurudant område ska det vara? Det är en viktig diskussion att föra innan man ritar nya byggnadsytor på ett nytt planutkast.
Till påseende
Processen ska nu utmynna i ett sammandrag av de åsikter som kom in i samband med förfrågningen. Det leder till ett utkast som kommer till påseende, varefter ett planförslag följer efter några månader. Så småningom blir det beslut.
Det har också kommit önskemål från en del invånare att kunna inleda inkvarteringsverksamhet, och där ser Rihtniemi-Rauh ett potentiellt problem.
– Det viktiga är hur man sparar miljön med bland annat ursprungliga hus och fina trädgårdar. Ur den synvinkeln är det också viktigt att föra den här diskussionen.
Samma tankar är också Mikko Vartiainen inne på.
– Det är viktigt att man för en ordentlig diskussion innan planen slås fast.