Beslut att vänta om daghem i Västerskog

Det finns fyra alternativa sätt att ordna småbarnspedagogik i sydvästra Sibbo. dem ska bildningsutskottet och tekniska utskottet nu ta ställning till. det sker på onsdag.

Kommunerna kan senast den 31 oktober lyfta fram ett problem som är märkbart på deras område och anmäla det till tävlingen.

I utmaningstävlingens andra fas år 2019 kan olika organisationer och arbetsgrupper, såsom små och medelstora företag, uppstartsföretag, föreningar och studerande föreslå lösningar med vilka problemet skulle kunna lösas. För fortsatt utveckling av vinnande lösningar har det reserverats upp till en miljon euro.

Borgå stad söker nu en utmaning som det lönar sig att anmäla till tävlingen och vill engagera stadsborna. Senast onsdagen den 10 oktober ska förslag vara inskickade. De ska skickas via e-post till adressen haastekilpailu@porvoo.fi.

Utmaningen ska enligt tävlingsreglerna anknyta till välfärd och ekonomi. Lösningen kan till exempel vara en ny programvara, en tjänst eller process. Den måste dessutom anknyta till Borgå stads nya strategi.

Utmaningen ska också beröra andra kommuner i Finland och lösningen borde kunna skalas och införas i hela landet. Det får inte finnas färdiga lösningar på problemet och en lösning måste kunna hittas inom cirka 18 månader. Bildningsutskottet beslutar om hur småbarnspedagogiken ska ordnas i kommunala daghem, alternativt som servicesedeltjänster. Tekniska utskottet igen bestämmer om lokalinvesteringar för daghemmen. Tekniska utskottets beslut verkställs endast i det fall att tjänsterna ordnas i kommunala daghem.

För tillfället har sydvästra Sibbo två kommunala daghem: daghemmet Västerskogin päiväkoti och språkbadsdaghemmet Metsärinteen kielikylpypäiväkoti (Skogsbackens daghem). Daghemmen har totalt fyra grupper. Svenskspråkiga daghemsgrupper finns inte på området.

I framtiden behövs uppskattningsvis sex daghemsgrupper, tre av dem finskspråkiga. En grupp skulle vara reserverad för svenskspråkiga barn och två för språkbadsundervisning.

De alternativ som nu förekommer är följande:

Ett kommunalt daghem där kommunen ordnar verksamheten och investerar i lokalerna själv.

Ett livscykeldaghem där kommunen ordnar verksamheten, men en privat ägare alternativt en serviceproducent är ansvarig för lokalinvesteringarna och upprätthåller lokalerna under avtalad tid.

Ett servicesedeldaghem, där en privat serviceproducent ordnar verksamheten och investerar i lokalerna samt ansvarar för alla kostnader som de medför. I den här modellen får vårdnadshavarna servicesedlar med vilka man betalar en del av vårdavgifterna.

Färde alternativet är ett paviljongdaghem, där kommunen hyr lokalerna av en privat aktör men ordnar verksamheten och uppehållet av paviljongerna själv.

I samtliga alternativ ordnas språkbadsverksamheten av kommunen.

Enligt de utredningar som gjorts spelar det nästan ingen roll alls om småbarnspedagogiken ordnas i ett kommunalt daghem eller med hjälp av servicesedel.

Om verksamheten ordnas med hjälp av servicesedlar är kostnaderna för kommunen 13 procent lägre. Bildningsdirektören föreslår därför bildningsutskottet att småbarnspedagogiken i Västerskog i fortsättningen ordnas med hjälp av servicesedlar, med undantag av språkbadsgrupperna, vars verksamhet också i fortsättningen ordnas av kommunen själv. Med denna lösning behöver kommunen inte göra lokalinvesteringar.

Dessutom föreslås att kommunen, i det fall att småbarnspedagogiken ordnas som kommunens egen verksamhet, investerar i egna daghemslokaler. Då är investeringen på cirka 4,6 miljoner euro.