Rosa bandet-dagen:
Irmeli Hoffrén blev frisk från sin bröstcanser
Året är 1997, och Irmeli Hoffrén ser en fläck på bröstet. Då ägnar hon inte saken så mycket uppmärksamhet, och avfärdar fläcken som något förbigående. På skoj säger hon åt en väninna att ”det väl är cancer”.
På en utlandsresa lite senare tänker hon igen på fläcken, och att den faktiskt aldrig försvann.
Ett halvt år senare är Hoffrén övertygad om att hon kommer att dö – trots läkarnas intygelser om det motsatta. Samtalet kom på juldagen, och med det budet att operationen äger rum på nyårsafton.
– På den tiden var vården och prognoserna ganska annorlunda än i dag. Och min cancer syntes inte i mammografin, däremot nog i ultraljudet. Det värsta var de där dagarna när man väntade på besked.
Den första tanken som slog Hoffrén när beskedet kom var kort och gott att hon dör nu. Sedan slog det henne att hon inte behöver förnya sitt körkort.
– Jag försökte sköta julen så normalt som möjligt. Men ännu i dag tycker jag att julmaten inte smakar alls.
Hoffrén hade tur. Cancern visade sig vara förhållandevis lindrig, och efter behandlingar och en bröstsparande operation har hon varit cancerfri. Hon hade fel, läkarna hade rätt.
– Läkarna sade att det går att behandla, men ändå tänkte jag att döden kommer. Då lärde jag mig om de olika stegen. Först tror man inte att det kan hända en själv, sedan undrar man ”varför jag?”. Sedan blir man arg, för att till sist börja kämpa. Det gjorde jag också. Jag började kämpa.
– Och jag sitter ju här nu. Men jag har ju varit sjukskötare, så jag hade sett hur det kan gå och kanske därför var ganska skeptisk i början.
Nu är Hoffrén en av arrangörerna bakom Rosa bandet-dagen i Borgå. Evenemanget, som arrangeras av Samlingspartiet i Borgå, äger rum i kväll och för med sig bland annat experter och sakkunniga som talar om temat. Hoffréns uppgift är också att delta som erfarenhetsexpert.
Den riksomfattande Rosa bandet-kampanjen har funnits sedan 2003. Målet är dels att samla in pengar för forskning, dels att väcka uppmärksamhet kring bröstcancer och att det är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i Finland – precis som prostatacancer är densamma för män. Nog för att bröstcancer kan drabba också män, även om det är mycket ovanligt.
Situationen är nu annorlunda än 1997 då Hoffrén fick sin diagnos. Det har aldrig varit en direkt dödsdom, men numera är inte bara vården, diagnostiken och prognoserna bättre.
– Det är bra att man börjat kunna prata om det. Tidigare kanske bröstcancer uppfattades som lite skamligt. Nu kan man tala öppet om att det lönar sig att titta, röra och känna. Hålla reda på förändringar, säger Hoffrén.