Erik Wahlström sjöng av hela sitt hjärta på elevkonsert
Musikglädjen var påtaglig då över hundra elever från högstadierna och gymnasierna i Borgå intog Konstfabriken. Publiken fick höra elevernas favoritlåtar, framförda på svenska, finska, engelska och bulgariska.
Proffsigt, välorkestrerat och underhållande. Det var bara förnamnet på Borgåskolornas gemensamma konsert One more time, som i veckan gav hela 127 elever chansen att kliva upp på Avanti-salens scen. Upplägget följde succékonserten från i fjol: Eleverna både sjöng och trakterade instrumenten bortsett från första och sista låten där deras musiklärare stod för ackompanjemanget.
Inledningslåten It’s time to celebrate satte tonen för hela konserten. Här handlade det om att fira en musikens och glädjens fest tillsammans. Ett visst mått av nervositet låg visserligen i luften, och det är inte att undra på: Onekligen är det rätt spännande att stå på scenen och uppträda för vänner, släktingar och, inte minst, för sina klasskamrater.
De olika skolorna uppträdde med två låtar per lärosäte, och precis som under riktiga konsertevenemang beledsagades publiken av ett konferencierpar. Den glamorösa duon Julia Halttunen och Lauri Kytömaa stod för en härligt avslappnad insats och växlade obehindrat mellan svenska och finska när de presenterade artisterna och låtarna. Det gav helheten en stark galafaktor, något som de duktiga eleverna i rampljuset utan tvekan förtjänade.
Repertoaren utformades som en härlig blandning av gamla hitlåtar, rockklassiker, metallballader och både äldre och nyare popörhängen på svenska och finska. Här fanns definitivt någonting för alla smaker, och speciellt roligt var det att eleverna med vissa låtval lyckades spela på sina egna föräldrars nostalgiska tonårsminnen.
Till den kategorin hörde definitivt Strömborgska skolans Erik Wahlström som, uppbackad av Linus Grönroos på gitarr, gjorde en fin tolkning av Tomas Ledins hitlåt En del av mitt hjärta. Ett modigt val måste man säga, och samma gällde Linnajoens koulus grabbiga band som tog sig an Metallicas erkänt svåra Unforgiven.
Solisten Lenni Niininens tonårsbaryton nådde kanske inte riktigt James Hetfields nivåer men rösten ljöd fint, uppbackad av gitarristerna som bjöd på en helskön, solid insats. Ett specialomnämnande får Elias Salonen som med bravur klarade de knepiga solopartierna på gitarr.
Skön låtmix
Ett tufft val i sammanhanget stod också en grupp flickor från Lyceiparkens skola för. De uppträdde a cappella med ett stycke på bulgariska, och klarade den vokala utmaningen utmärkt väl med musikläraren Magnus Strandvik som dirigent. Danny Saucedos Dör för dig, skolans andra bidrag, stod i bjärt kontrast till stämsången vilket på ett utmärkt sätt sammanfattar hela konsertidén: Alla låtar är rätt.
Pääskytien yläastes elever bjöd å sin sida på en vacker tolkning av Anna PuusLinnuton puu, en tolkning som växte ytterligare tack vare Veera Sevelius utsökta violinsolo. Från skir ballad gick Pääskytie-eleverna vidare till en rockhistoriens klassiker, Totos Africa, där refrängen svängde just så skönt som den gjorde redan på åttiotalet.
Proffsig inramning
Helfestlig var igen Borgå gymnasiums tolkning av The Rembrandts hit I’ll be there for you som för de flesta är bekant från teveserien Friends. One more time-konsertens styrka låg precis där, i många elever som tillsammans gav järnet på scenen – det i en professionell inramning.
Ljudnivån och ljusshowen motsvarade vilken proffskonsert som helst, och det är en scen som man mer än gärna unnar stadens unga begåvningar. En del, såsom Idols-sångaren Leevi Salonen, har redan scenvanan inne och det gav han också prov på i Samuli Edelmanns svängiga nittiotalslåt Sinä olet aurinko. Det lät helt igenom proffsigt.
Konsertupplägget där alla högstadier och gymnasier i Borgå samlas till en gemensam konsert i Konstfabriken är en favorit-i-repris från i fjol. Redan då talades det om att konserten var en engångsföreteelse men på grund av succén blev det konsert också i år.
Om det blir en konsert nästa höst är fortfarande osäkert. Som alltid handlar det om pengar, men i det här fallet får man verkligen hoppas att det blir en nysatsning och en One more time – en gång till.