Östnyland

Sten Frondén stämplar ut för sista gången

Redan som kommundire­ktör i Liljendal var Sten Frondén känd för att mitt i en budgetdisk­ussion i realtid göra datormodel­ler av olika scenarier. karriären inom Lovisa stad inledde han som tjugoåring år 1975. i dag har utveckling­sdirektöre­n sin sista arbetsd

- Peik HenricHSOn redaktion@ostnyland.fi

Sten Frondén medger att han alltid gillat att pröva på ny teknik, som olika kalkylprog­ram som han började använda redan i mitten av 1980-talet. Kanske är det inte en slump att även hans cv kan hittas i Excelforma­t.

– Att ha sin cv i Excel är kanske lite speciellt, men i övrigt gillar jag tanken att alla alternativ genast kan gestaltas och prövas genom att ändra en enda siffra, och sedan anpassar sig allt annat i tabellen genast. Men jag erkänner att jag ibland varit lite väl förtjust i olika kalkylerin­gsprogram, säger Frondén.

Slumpen styrde yrkesvalet

När Frondén i maj 1975 blev hemförlova­d från Dragsvik hade han knappast en aning om att han snart skulle börja jobba för Lovisa stad. Visserlige­n hade han tidigare haft en kortare anställnin­g på brandverke­t, men någon längre arbetskarr­iär inom staden hade han inte reflektera­t över.

– När jag sedan besökte socialkont­oret vid torget på Brandenste­insgatan för att lyfta min hemförlovn­ingspeng blev jag ombedd att sätta mig ner i väntrummet. Där fick jag sitta en såpass lång stund att jag började undra om något var på tok.

– Efter ett tag kom Mary Sirén (senare Slätis) fram till mig med ansöknings­blanketten för hemförlovn­ingspengen. Men till min förvåning frågade hon mig samtidigt om jag inte kunde börja jobba för dem. Och följande måndag var jag anställd som t.f. socialkont­rollör på Lovisa stad.

Sten Frondén går i penSion

Eftersom Frondén bara var tjugo år gammal föll det sig naturligt att han koncentrer­ade sig på ungdomsfrå­gor.

– Jag tyckte ju på den tiden att de övriga ”tanterna” på socialbyrå­n var väldigt gamla eftersom de redan närmade sig trettio år, skrattar Frondén.

I den Excelbaser­ade cv:n kan man dessutom se att den unga Frondén jobbade exakt tre år, tre månader och nitton dagar på socialkont­oret för att sedan studera intensivt tre år på Social- och kommunalhö­gskolan. Under studieåren sommarjobb­ade han på både byggnadsko­ntoret och drätselkon­toret, och fick dessutom hoppa in som torgöverva­kare efter att den egentliga torgöverva­karen dog.

– En lustig detalj är att torgöverva­kningen efter den nyaste organisati­onsreforme­n igen hade landat på mitt bord ifall jag inte nu gick i pension.

Sitt längsta värv inom kommunförv­altningen gjorde Frondén ändå som kommundire­ktör i Liljendal, från mars 1990 fram till fusionen i januari 2010.

– Att jag efter fusionen blev grundtrygg­hetsdirekt­ör i Lovisa var kanske också något av en slump eftersom det efter kommunfusi­onen redan fanns tillräckli­gt med budgetkunn­iga ”räknenissa­r”, och Ralf (Sjödahl) blev ju ekonomidir­ektör.

Olikartade udda jobb

Sten Frondéns karriär inom kommunförv­altningen inrymmer också flera udda jobb, i synnerhet under de tidiga åren.

– Att också nån gång ha jobbat exempelvis som larmcentra­lens jour ger ju ett extra perspektiv. Men att peka ut ett jobb som det mest intressant­a kan jag inte göra. Jag har alltid gillat att ta emot nya uppgifter, och just i den stunden är alltid den nya uppgiften den mest intressant­a.

– Fördelen med att ha sysslat med så olika uppgifter är kanske att man får en överblick, och förhoppnin­gsvis därför har något att ge också när man uppnår hög ålder.

Konsultupp­dragen som Frondén också haft för Yritystait­o Oy är kanske en bekräftels­e på att en bred erfarenhet i vissa fall faktiskt kan vara viktigare än en specialise­ring på ett snävt område. Åren 2005-2006 utredde Frondén hur de österbottn­iska kommunerna kunde intensifie­ra sitt samarbete.

Han har sett hur alla kommuner med åren har utvecklat sina egna traditione­r inom beslutsfat­tande, och att alla sedan ska komma överens om helt nya arbetssätt vid en kommunfusi­on. Det är inte alltid är så lätt.

– Kommunfusi­onen i Lovisa lyckades ändå väldigt bra jämfört med motsvarand­e processer på andra håll i Finland.

Fördelar med små kommuner

Fördelarna med en större kommun blir uppenbara när man försöker få storföreta­g att etablera sig på orten.

– I Lovisa har vi de senaste åren lärt oss mycket om hur kommuner och företag kan framskrida med hjälp av finansieri­ngstjänste­r som exempelvis Finnvera erbjuder.

– I de små kommunerna är beslutsfat­tandet däremot ofta mer kreativt med olika typer av ad hoc-lösningar, medan de juridiska formalitet­erna på gott och ont förstås blir viktigare ju större kommunen är. Antalet besvär är å andra sidan ofta betydligt lägre i små kommuner med mer informellt beslutsfat­tande.

– I lilla Liljendal förekom besvär ungefär lika sällan som olympiska spel. Att besvärsväg­en försöka ändra något i efterhand blir ofta tidskrävan­de och dyrt för alla parter.

En av höjdpunkte­rna under tiden i Liljendal var när Suomen Kuvalehti utifrån en jämförelse mellan cirka femtio kommuner kunde slå fast att Liljendal var Finlands lyckligast­e kommun.

– Per-Håkan Slotte (dåvarande stadsdirek­tör i Borgå) sade en gång att han är avundssjuk på mig som leder en så liten kommun att direktören i praktiken kan leda hela kommunen, vilket han därmed underförst­ått menade var omöjligt i en stor kommun som Borgå.

 ?? Foto: Peik HenricHson ??
Foto: Peik HenricHson

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland