Action med tyngd och finess
Trots alla fina egenskaper blir Alexander Ekelund inte fullt lika hänförd som sist av The New Colossus. Wolfenstein: The New Colossus. Format: PS4, XONE, PC, Switch (2018). Åldersgräns: 18. Betyg: HHHII Med The New Order satte svenska Machine Games verkligen en egen och för serien helt ny prägel på Wolfenstein, med en intressant och synnerligen lyckad mix av skarpvässat berättande och tung action.
The New Colossus tar vid där föregångaren slutade och levererar mer av samma (kvalitativa) vara; en story som originellt pendlar mellan allvar och komik, välregisserade mellansekvenser och actionmoment med både hjärna och jävlar anamma.
Den breda och fantasifulla vapenarsenalen, fläskiga skjutkänslan och taktiska undertonen – där särskilda generaler bäst tas ut i tysthet för att undvika förstärkningar – är styrkor som bevarats. Det är över huvud taget mycket ett spel i samma anda, om än finputsat på alla sätt. Inte minst grafiskt. The New Colossus är ofta makalöst snyggt, och det utan att det någonsin är på bekost- nad av flytet. Bortsett från lite bristande miljövariation här och där känns den övergripande audiovisuella presentationen snudd på klanderfri.
Trots alla dessa finfina egenskaper blir jag dock ändå inte fullt lika hänförd som sist. Det är svårt att sätta fingret på exakt varför. Kanske beror det bara på det faktum att The New Order gjorde allt så bra redan, och att det förtar lite av överraskningsfaktorn.
En sak är i alla fall säker: det är egentligen inte ett problem. Mer av samma kan enbart vara en bra sak, i det här fallet.
The New Colossus har möjligen inte föregångarens genomslagskraft, men är en kompetent, smart och underhållande actionrökare på exakt samma premisser.