Västra Nyland

Vi lär inte bli av med dem, men man kanske kan begränsa population­en.

- Jouni Stordell JOHANNA LEMSTRÖM johanna.lemstrom@ksfmedia.fi

Jouni Stordell, miljöinspe­ktör vid Raseborgs stad, är något av en expert på invasiva arter. Han ägnade sommarseme­stern åt att bekämpa jättelokor. Jättebalsa­min är en annan art han känner väl till.

– Jättebalsa­min är ganska harmlös, den är inte giftig. Men den breder ut sig och tar över växtlighet­en där den slår rot. Jättelokan däremot är farlig: – Får man växtsaft på huden och exponeras för solljus får man brännblåso­r, förklarar Stordell.

Mördande ovän

Lupinen som på våren lyser upp vägkantern­a med sina lila och rosa blommor hör också till de invasiva arterna.

Liksom mördarsnig­eln. Dem finns det gott om i bland annat Billnäs.

– Det finns dessutom en större förekomst vid Västerby strand. På Västerby naturskydd­sområde finns det också ett stort bestånd av jättelokor, säger Stordell.

Varför den spanska skogssnige­ln kommit att kallas mördarsnig­el kan man ha olika teorier om. En är att de tar livet av all växtlighet som kommer i deras väg.

Inte över broarna – ännu

Västerbysn­iglarna verkar ha inlett sin invasion österut och har åtminstone nått Österby.

– Hittills verkar de ändå inte ha kommit över Pojoviksbr­on, säger Stordell.

Det vill säga – hittills har inga rapporter om mördarsnig­lar i Ekenäs centrum kommit till hans kännedom.

– Vi har inte heller fått många observatio­ner från Karis, men de verkar ha nått fram till Malmgatan i Karis.

Det betyder inte att de inte kan finnas i Ekenäs och Karis, de kan befinna sig i äggstadiet. Det kan ha varit så de kom till trakten också:

– Det finns en teori om att de kommit till Västerby med plantor som handelsträ­dgårdar importerat, säger Stordell.

Till vilken nytta?

Det var just i närheten av en handelsträ­dgård som Ekenäsbon Marina Lönnroos stötte på mördarsnig­lar första gången för omkring sex år sedan.

– Vi har vänner som bor nära en handelsträ­dgård och det lär vara alldeles tjockt av mördarsnig­lar där just nu, hundratals av dem.

Själv vistas hon mycket i Österby och i trädgården där dök mördarsnig­larna upp första gången för tre år sedan.

– Jag tycker om djur, men undrar nog vilken nytta mördarsnig­lar och fästingar gör.

Hon konstatera­r att hon ogärna gör ens en fluga förnär – men när det gäller mördarsnig­larna är hon ganska rå:

– Jag hugger av dem på mitten med en spade, sen slänger jag dem i häcken, de brukar bli uppätna av andra mördarsnig­lar.

Stordell hoppas flera i ett grannskap kunde göra gemensam sak och tillsamman­s bekämpa sniglarna då de dyker upp.

– Vi lär inte bli av med dem, men man kanske kan begränsa population­en.

Det svåra med mördarsnig­larna är att de har så få naturliga fiender, den främsta är faktiskt mördarsnig­eln själv, kannibal som den är.

I viss mån lär också igelkottar och grävlingar äta mördarsnig­lar. Och myskankor, men inte vanliga ankor.

– Jag försökte själv utrota mördarsnig­lar i Billnäs med vanliga pekinganko­r. Men det gick åt pipan, de var helt ointresser­ade av sniglarna.

Stordell tipsar om ett hyfsat enkelt sätt att ha livet av mördarsnig­eln. Det går ut på att man dödar en snigel, exempelvis kan man dela den i två bitar med hjälp av en spade såsom Marina Lönnfors gör, och sedan strör man järnfosfat­medlet Ferromol över den.

– Snigelns kompisar kommer för att äta upp sina döda vän. De får i sig järnfosfat vilket gör att de torkar inifrån och dör.

Tipsen är många

Ett annat knep – från den svenska tidningen Allt om trädgård – är att samla ihop sniglar och frysa in dem. De fryser ihjäl och kan sedan slängas på komposten. Metoden är kladdfri i varje fall, men det är förstås inte alla som vill fylla frysen med mördarsnig­lar.

Hur det går med äggen, om de bär på sådana, blir litet oklart. De övervintra­r ju i trädgården, så kanske de dessvärre också klarar frysbehand­ling?

En ölfälla – en nedgrävd skål som fylls med öl – sägs vara ett skonsamt sätt att ha livet av sniglarna – de kryper över skålkanten och drunknar.

Äta de fångade mördarsnig­larna kanske man ska undvika även om det finns recept på nätet. Mördarsnig­larna kan sprida sjukdomar, åtminstone sägs hundar kunna få hjärnhinne­inflammati­on om de slickar i sig av mördarsnig­elns slem.

 ?? FOTO: LINA ENLUND ?? MÄNGDER. På några minuter plockade Marina Lönnroos åtta mördarsnig­lar. Hon brukar förinta dem genom att dela dem med en spade. Hon ska härnäst testa järnfosfat.
FOTO: LINA ENLUND MÄNGDER. På några minuter plockade Marina Lönnroos åtta mördarsnig­lar. Hon brukar förinta dem genom att dela dem med en spade. Hon ska härnäst testa järnfosfat.
 ?? FOTO: JOHANNA LEMSTRÖM ?? BORT. Jouni Stordell berättar att jättebalsa­min kväver allt annat där den växer, därför bör den bekämpas.Kämpa tillsamman­s!
FOTO: JOHANNA LEMSTRÖM BORT. Jouni Stordell berättar att jättebalsa­min kväver allt annat där den växer, därför bör den bekämpas.Kämpa tillsamman­s!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland