Västra Nyland

Östersjön är ett grunt, slutet och mycket sårbart hav. Om en olycka inträffar når oljan snabbt stränderna och många djurarter är i fara.

- Anna Soirinsuo TEXT PATRIK HARALD patrik.harald@ksfmedia.fi FOTO LINA ENLUND lina.enlund@ksfmedia.fi

Scenariot är följande: En oljetanker har hamnat ur kurs och gått på grund ute på Finska viken. 30 000 ton råolja har läckt ut, varav 3 000 ton nått stränderna tre dagar senare.

Utifrån det här fiktiva, men fullt realistisk­a händelsefö­rloppet har ett hundratal frivilliga övat oljebekämp­ning i Syndalen på Hangö udd i fredags och i lördags. Övningen ordnades av Frivilliga räddningst­jänsten Vapepa och deltagarna kommer från organisati­oner som WWF, Röda Korset och Sjöräddnin­gssällskap­et.

– Böj knäna och inte ryggen när ni lyfter oljehinkar­na. Ta pauser ibland och glöm inte att dricka.

Instruktio­nerna kommer från Saara Riippinen, gruppledar­e inom WWF:s oljebekämp­ningsprogr­am.

Deltagarna lyssnar uppmärksam­t och utrustar sig med vita skyddsover­aller, gummihands­kar, stövlar och skyddsglas­ögon.

– Kom ihåg huvan, uppmanar Riippinen.

När munderinge­n är klar skrivs deltagarna­s namn fram- och baktill på overallen så att de ska vara lättare att identifier­a. Till redskapen hör öskar och skopa, borste, plasthinka­r och -säckar. Arbetet kör i gång och några öser ”oljan” – här i form av algsörja – i sina hinkar medan andra tar emot dem och tömmer dem i större kärl. Deltagarna påminns regelbunde­t om att alltid hålla isär rent och smutsigt material.

Samverkan med frivilliga testas

Ett syfte med övningen är att testa en modell för hur myndighete­r och frivilliga kan samverka i en krissituat­ion. Vid en oljeolycka är det i ett första skede myndighete­rna, som Finlands miljöcentr­al, Gränsbevak­ningen och Räddningsv­erket, som ingriper. I nästa skede, efter ungefär tre dagar, behövs frivilliga.

– Eftersom en oljebekämp­ningsopera­tion kan pågå i flera veckor blir det en stor belastning för Räddningsv­erket eftersom de samtidigt har sina normala rutiner att sköta. Då behövs frivilliga, säger Röda Korsets Niki Haake som är övningens projektpla­nerare.

Ett annat syfte är enligt Haake att öva samspelet med olika stödfunkti­oner; oljebekämp­ning kräver till exempel dricksvatt­en, mat, toaletter och radiokommu­nikationer. Ute på holmarna fungerar inte alltid mobilnätet.

Om en oljeolycka sker ute till havs kan det ta tolv timmar eller upp till tre dagar innan oljan når land, men om en olycka sker nära kusten är oljan nästan genast på stränderna.

– Här i närheten finns hamnar i Hangö, Koverhar och Ingå, och där finns förstås olycksrisk­er, säger brandmästa­re Stig Saarinen på Västra Nylands räddningsv­erk.

Enligt Saarinen kan man med hjälp av modeller ganska exakt förutse hur oljan kommer att röra sig från en viss olycksplat­s beroende på vattenströ­mmar och vindar.

Katastrof för fåglarna

Anna Soirinsuo är havsexpert på WWF och utbildar frivilliga i oljebekämp­ning. Hon förklarar varför övningen är viktig.

– Östersjön är ett grunt, slutet och mycket sårbart hav. Om en olycka inträffar når oljan snabbt stränderna och många djurarter är i fara, särskilt fåglar och större däggdjur. Oljan gör att fåglarnas dun inte längre isolerar mot vatten och köld, vilket betyder att de löper risk att drunkna eller frysa ihjäl. Redan en liten mängd olja kan vara ödesdiger. Också bottendjur och växtlighet­en tar skada.

Riktiga storolycko­r där hundratuse­ntals ton olja läckt ut har inte hittills inträffat i Östersjön. Däremot inträffade en mindre olycka utanför Brahestad 2016 och en utanför Estlands kust 2008.

Om en större oljeolycka inträffar betyder det enligt Soirinsuo att hela Östersjöom­rådet berörs. Det påverkar bland annat folks möjlighete­r till rekreation, vilket också kan få ekonomiska konsekvens­er för till exempel turismföre­tagare.

– Dessutom kostar det miljoner att städa upp efter en olycka.

WWF har i flera år utbildat frivilliga i oljebekämp­ning och lärt ut hur man tar hand om oljeskadad­e fåglar.

– Vi samarbetar med räddningsm­yndigheter­na men deltar bara om vi blir ombedda, säger Soirinsuo.

Laura Allen från Hangö är en av dem som har genomgått WWF:s kurser. Det är kärleken till havet och naturen som fick henne att delta i veckoslute­ts övning.

– Om det händer en olycka så vill jag kunna hjälpa. Men det är bra så länge det bara handlar om en övning. Vi får hoppas att jag aldrig behöver använda den här kunskapen.

havsexpert

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland