Ledare: Matsvinnet har fött nya affärsidéer.

Efter andra världskriget lovade stater och människor bot och bättring. Inte helt utan orsak kunde försynt påpekas. Kulturernas europeiska vaggor hade visat sig allt annat än kulturella och röken från koncentrationslägrens skorstenar borde ha fått vägens stenar att gråta.

Men i stället för att vänta på stenarnas gråt valde man att stenlägga vägen med löften om en bättre och mera rättvis värld. Ett av de viktigaste löftena då var att få bukt med monopolen. I Konrad Adenauers tyska efterkrigsprogram var det här en ytterst viktig beståndsdel. De stora tyska monopolen skulle bära skulden för att Hitler kom till makten. Det var kanske inte alldeles rättvist, men i efterkrigsstämningarna bekvämare.

QI engelsk tradition kan vi gå tillbaka till Adam Smith och John Stuart Mill. Vardera argumenterade (någorlunda) konsekvent mot monopolen. Efter kriget introducerade Clement Attlees Labourregering en lag för att åtminstone göra det lite svårare att missbruka monopolställningen.

I Förenta staterna fanns det en lång tradition, som gick tillbaka till kampen mot 1800-talets rövarbaroner. Det ledde också vidare till att man med amerikansk lagstiftning i minnet tvingade Tyskland och Japan att införa hårda bestämmelser mot monopol.

Sen kom systemkonkurrensen med Sovjetunionen och så småningom globaliseringen. Det ledde till att monopolen stillatigande läts frodas eftersom de visade – i en liten politisk-ekonomisk kullerbytta – att marknadsekonomi ändå var bättre och mera effektiv än stats- och monopoldominerad sovjetisk socialism.

I kampen mot skatteflykt har Margrethe Vestager grävt fram de gamla löftena och tvingat en del monopol att betala en del av sina marknadsvidriga skattelättnader. Men mycket återstår att göra och någon gör!

En som gör det heter Lina Khan. Hon är 29 år gammal och för den som har problem med invandring kan påpekas att hon är född i London av pakistanska föräldrar, som sedan i ett tidigt skede av hennes liv utvandrade till Förenta staterna.

QQTI engelsk tradition kan vi gå tillbaka till Adam Smith och John Stuart Mill. Vardera argumenterade (någorlunda) konsekvent mot monopolen.

I ett vintrigt nummer av Yale Law Journal 2017 har Khan skrivit en 96 sidor lång avhandling om paradoxen Amazon. Paradoxen består av att Amazon ännu inte har gjort vinst på sin företagsamhet, men via börsen strömmar det alltid in tillräckligt mycket pengar för att företaget ska hållas i gång.

Under tiden använder Amazon sin prissättningspolitik för att skuffa undan andra från marknaden. Det kallas vanligen missbruk av dominerande marknadsställning och är ett kännetecken på monopolistisk verksamhet.

Nu väntar vi på åtgärder.