Från ljus till egen design
Kreativiteten tar sig många uttryck i Maija Toukolehtos liv. Färger och mönster testas fram i stickade kreationer, men också på andra sätt.
Maija Toukolehto växte upp med företagsamhet och kreativitet genom familjeföretaget Desico. Nu låter hon den kreativa ådran flöda genom ett eget designmärke.
OLIKA SPÅR. Cementgolvet är marmorerat i Maija Toukolehtos ateljé som även är hennes företag Tipukonvehti products verksamhetsplats, en charmig rödtegelbyggnad på Åminnefors industriområde. Under evenemanget Karis Suomen Paris var det många besökare som hittade dit, men det är inte ett ställe man precis snubblar över. Det ligger bakom ryggen på Celsa Steel.
Maija Toukolehtos namn kan man dock snubbla över i Fiskars konstsammanhang där hon är en kreativ kraft som både medverkade i miljökonstutställningen 125 % och med ett performansinspirerat kafé under Putkifestivaali. Hon är helt enkelt en kreativ person: Företagare, konstnär, formgivare. Till utbildningen är hon både industriformgivare och måleriartesan.
Det visar sig att hon också har egen design och produktion av mönstrade maskinstickade plagg i en blandning av ull, bomull och lin och andra textilier, som närmast säljs via den lilla butiken Huone 101 i Lappviken i Helsingfors, Ornamos julbasar och andra evenemang.
Som designplagg skulle de säkert göra sig väl i städer som Paris och Milano, men att hinna och lyckas skapa plattformer för marknadsföring är ett heltidsjobb i sig, och under den här livsperioden vill hon i första hand ägna sig åt sitt eget skapande. Samarbeten med andra hantverksföretagare finns i planerna.
Företagskunnande och -erfarenhet saknar Maija Toukolehto däremot inte. Tvärtom har hon vuxit upp med det, först i företaget Desico som hennes far är grundare till och sedan i Moko som hon grundade tillsam- mans med sin mor och tre syskon.
Moko är en tidig föregångare i inredningsbranschen när det gäller kombinationen konst, hantverk, personlig livsstil – och även en behövlig motvikt till den svala nordiska inredningsstilen. Många har sedermera inspirerats av Mokos stil. I dag bedriver Maija Toukolehtos två systrar tre Mokokaféer i Helsingfors, det senaste öppnades nyligen i Slakteriet.
Men redan före det, i faderns företag Desico, var skapandet en del av familjelivet.
– Hemma vid köksbordet satt vi och planerade säsongens färger i ljusproduktionen, hela familjen. Eftersom ljus är en så säsongbetonad produkt grundades sedan Moko.
– Från de första åren på 1990-talet i Moko bär jag de allra bästa minnena, det var en härligt skapande tid.
Gick sin egen väg
Själv kände Maija Toukolehto dock för ett antal år sedan att det var dags att ”lämna hemmet” och den gemensamma plattformen. Det fanns inte plats och tid att utveckla egen design och egna projekt.
Att vara mångkunnig är både en välsignelse och förbannelse. Den skapande ådran pockar ständigt på att göra nya försök, att lära sig ännu mera, att testa olika kombinationer och nya spår. Nackdelen är att vardagen kan bli splittrad och det är inte så lätt att marknadsföra de olika verksamheterna samtidigt.
– Just nu är det mönstren och färgerna i de här stickade plaggen jag mest brinner för.
Maija Toukolehto är nöjd endast då hon känner att hennes kreationer har något nytt och unikt att bjuda på.
Inspirationen kan komma från en viss färgkombination, till exempel hösthimlens klara blå och trädens orangefärgade skimmer eller grönt med guld. Men också kombinationen av olika material är något som inspirerar henne.
Personerna som beställer eller köper av plaggen är ofta sådana som vill och vågar uttrycka sin personlighet.
Om de maskinstickade plaggen är nyskapande, bygger i stället måleriartesanens arbete med gamla interiörer på kunskap om traditionella tekniker, färger och material.
Där handlar det om kunskap i valen av material och färger, men också tekniker som marmorering.
Hon nämner ett hus från 1700-talet där hon renoverade interiören enligt gammal metod. Det är många år sedan, men ägarna till huset förstod att värdesätta den fina helheten och därför har projektet fått en särskild plats i minnet.
– I det arbetet handlar det inte om att förverkliga sig själv eller att experimentera utan att respektera det gamla.
Papperskollage på väggen
Ett tredje kreativt spår är de papperscollage hon gör. De kan till exempel göras på delar av eller hela väggar och blir då ett slags väggmålningar. Det finns inga gränser för fantasin ifråga om förverkligandet, och man kan använda olika slags återvinningsmaterial.
Viktigt för Maija Toukolehto är att de har en konstnärlig utformning samtidigt som de motsvarar kundernas önskemål eller personlighet.