Sätt betyg på din närmiljö
Invånarnas tankar om vattnets tillstånd i Raseborg blir en viktig del i aktuell forskning. Ruslan Gunko vill veta vilken betydelse ekologiskt hållbara lösningar har för människan och samhället.
Hur mår naturen på din tomt och vilket betyg ger du vattenkvaliteten i din närmiljö?
Är det industrin, skogsbruket, jordbruket eller något annat, i så fall vad, som har den största inverkan på vattnets kvalitet på din fastighet och i dess närhet?
Vilken betydelse har miljöns tillstånd i din omgivning för ditt eget välbefinnande?
Det här är frågor som invånare och stuggäster i Raseborg får ta ställning till i en undersökning som kretsar kring vattenkvaliteten i staden och i förlängningen kring vilken betydelse miljöns tillstånd har för invånarnas välbefinnande.
Undersökningen ingår i Ruslan Gunkos forskning vid Novia, i ett arbete som görs med sikte på en doktorsavhandling. De åsikter som invånarna och andra lämnar in utgör en viktig del av helheten, säger Gunko som önskar att så många som möjligt griper chansen att medverka.
– Vi hoppas att i varje fall 1 000 personer deltar.
Arbetet att samla in svar inleds på allvar på helgen då Gunko informerar om undersökningen på matmarknaden i Fiskars. Då har också enkäten öppnats på nätet där den hittas via Novias webbplats.
Nytt grepp
Allmänhetens uppfattning om vattenkvaliteten och miljöns tillstånd kommer att jämföras med de data som redan finns och som samlas in om vattenmiljön, närmare bestämt
HUR MÅR VATTNET? med uppgifterna i Havsmanualen 2 som är ett verktyg för att utvärdera kustvattnets tillstånd.
Med andra ord kommer folks uppfattning om miljön att jämföras med de objektiva uppgifter som finns om läget i naturen.
Lauri Rapeli som är forskningschef vid Åbo Akademi och som tillsammans med docenten och Noviaforskaren Patrik Karell fungerar som Ruslan Gunkos handledare säger att angreppssättet är rätt unikt.
– Vi har redan jättebra uppgifter om vattenkvaliteten i Raseborg. Nu kombinerar vi invånarnas uppfattning om miljön med uppgifterna om förändringarna i naturen.
– Vi kollar hur bra folks uppfattning stämmer överens med de data som finns, säger Rapeli och förklarar att alla svar är värdefulla.
Genom att studera sambandet mellan folks uppfattning om miljön och de fakta som finns går det att dra slutsatser om hur och i vilken grad allmänhetens åsikter om miljöns tillstånd kan användas till exempel som underlag för beslut.
Ruslan Gunko konstaterar att det är mycket möjligt att invånarna har en väldigt god och faktiskt bild av förändringarna i naturen och sin närmiljö.
Flera infallsvinklar
Gunko kommer också att jämföra de insamlade uppgifterna med kartor över markanvändningen.
– Därmed belyses helheten ur flera olika synvinklar, säger han.
För att uppgifterna i enkäten ska kunna kopplas samman med befintliga fakta krävs att de svarande uppger den korrekta adressen för lägenheten vars miljö de kommenterar.
– Tanken är att de som deltar ska ha en given koppling till platsen. Det kan handla om att de bor där, har sommarstuga där, äger marken eller på något annat sätt vistas mycket just på det stället.
En viktig del i arbetet är att titta på sambandet mellan miljöns tillstånd och människans välbefinnande. Enkäten som riktar sig till allmänheten innehåller därmed också mer personliga frågor. Deltagarna ombeds till exempel svara på hur de upplever sin hälsa.
Ruslan Gunko understryker att de medverkande förblir anonyma. Namn ska inte uppges.
Mångsidig bakgrund
Ruslan Gunko ingår i forskarkollegiet i bioekonomi vid Novia och han samarbetar bland annat med forskaren Matias Scheinin som är projektledare för Havsmanualen 2.
Till yrkeshögskolan i Ekenäs kom Gunko år 2015, då han började studera hållbar utveckling på engelska. Han är uppvuxen i Ukraina, där han tidigare avlagt en ingenjörsexamen och där han även hunnit arbeta som tv-reporter i många års tid.