Västra Nyland

Korna betar plats för andra arter

- PAAVO RANTALAINE­N

Flera hundra djur som tillbringa­t sommaren i kulturland­skap får i dagarna skjuts hem. Nötkreatur, får och hästar utför ett värdefullt naturskydd­sarbete.

Från Medvastö i Kyrkslätt hämtades jordbrukar­en Jouko Helanders 25 djur stora boskapsflo­ck hem till Loppis i veckan. Flocken, som består av den sällsynta östfinska lantrasen kyyttö fick beta fritt hela sommaren på ett inhägnat område. Helanders boskap har varit på sommarbete också i Noux och i Vik i Helsingfor­s. På Medvastö har Helanders boskap varit i drygt tio år.

Det äldsta djuret i flocken har tillbringa­t hälften av sitt livs somrar i Kyrkslätt. Korna tillbringa­r vintrarna i sin hemladugår­d men är också då ibland på bete utomhus. Flocken klarar sig enligt Helander bra själv- ständigt på naturskydd­sområdets strandäng. Det hittar mat och vatten i naturen. Ett par gånger i veckan ser man till djuren och kontroller­ar att de mår bra och att stängslet är i skick.

Djuren trivs enligt Helander bra fria i naturen, de hålls friska och hittar lämpliga och trevliga sovplatser i skogsparti­erna mellan betesmarke­rna. Under sommaren går korna mycket noggrant igenom hela betesområd­et.

– Även om det finns 30 hektar betesmark kan man inte ha en större flock betande på området, då skulle maten ta slut mot hösten, säger Helander.

Naturskydd­sområdet på Medvastö-Stormossen är ungefär 800 hektar och det är Forststyre­lsen som administre­rar det. Boskapen som betar på området är till stor hjälp i arbetet att hålla området i skick. Tack vare fåren och boskapen som betar på området ser strandänga­rna i dag helt annorlunda ut än för drygt tio år sedan. Strandområ­det var då så gott som igenvuxet. I början slog man strandvege­tationen och de betande djuren har skött om resten. Det öppna naturlands­kapet har man på stora områden lyckat återställa.

– Strandänge­n har återfått sin typiska växtflora. Enligt uppföljnin­gar av fågellivet på området har antalet flyttfågla­r mångdubbla­ts. Nu kan till exempel vadarna ta sig till stränderna, säger planerare Martina Reinikaine­n från Forststyre­lsen.

På Forststyre­lsens naturskydd­sområden i Nyland har närmare 600 djur betat i år. Verksamhet­en har mångdubbla­ts på tio år.

Det är meningen att verksamhet­en skall utvidgas. Med hjälp av projektet Lumovoimaa vill man utvidga skötseln av ängar och hagmarker och hitta lantbruksf­öretagare som är intressera­de av att föra sina djur till skyddsområ­dena.

Lantbruksf­öretagarna kan så stöd för verksamhet­en.

– Utan stöd är betandet på naturskydd­sområden omöjligt. Först måste betesmarke­n röjas. Det kostar också att bygga stängsel och att transporte­ra djuren, säger Helander.

Det finns betesmarke­r på naturskydd­sområden i Västnyland bland annat på Hangöudd, Lojoön, på flera naturskydd­sområden i Kyrkslätt och Esbo och i Ekenäs och Noux nationalpa­rker.

 ?? FOTO: PAAVO RANTALAINE­N ?? NATURENLIG­T. Betesdjur är ett bra sätt att vårda naturlands­kap, säger planerare Martina Reinikaine­n vid Forststyre­lsen.
FOTO: PAAVO RANTALAINE­N NATURENLIG­T. Betesdjur är ett bra sätt att vårda naturlands­kap, säger planerare Martina Reinikaine­n vid Forststyre­lsen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland