Cancervården är i stöpsleven
Cancervården befinner sig i ett brytningsskede. Tester av immunologiska vårdmetoder ger resultat som verkar lovande men priset är högt.
En milstolpe i kampen mot cancer. Det kallade Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet de upptäckter som James P. Allison och Tasuko Honjo gjort kring cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. Nobelpriset i fysiologi eller medicin delas i år lika mellan de två forskarna.
Enligt Juha Klefström, ansvarig forskare vid Helsingfors universitet, har immunoterapier visat sig effektiva mot vissa typer av cancer, bland annat metastatiskt melanom och vissa typer av lungcancer. Behandlingen går ut på att ”programmera” kroppens egen försvarsmekanism att attackera cancercellerna.
– Cancerformer som har mycket mutationer går bra att behandla på det här sättet. Det är lättare att styra kroppens celler att attackera cancerformer med många mutationer. Men de vanligaste cancertyperna, som prostatacancer och bröstcancer, har ganska lite mutationer. Tidigare har man trott att det därför inte går att använda immunologiska metoder för behandlingen av dem, säger han.
– Men i augusti har de första resultaten av en undersökning gjord av en stor medicinfirma kommit, och de verkar mycket lovande. De visar att kroppens försvarsmekanism nog attackerar cancercellerna också vid vanliga cancertyper men immunförsvaret måste liksom startas. Sen går det att upprätthålla kroppens försvarsmekanism mot cancercellerna.
Medicinjätte behövs
Juha Klefströms forskarteam undersöker uttryckligen hur immunologiska behandlingar kunde användas också för vård av bröstcancer. Men ett av de största hindren för utvecklingen av vårdformen stavas beklagligt nog pengar. De immunologiska medicinerna kostar 10 000–15 000 euro per månad och den offentliga hälsovården har begränsad möjlighet att stå för kostnaderna. Det begränsar i sin tur forskningen.
– De immunologiska medicinerna har en invecklad biologisk bakgrund. För att vi ska kunna använda dem rätt måste vi forska mera. Det kräver också kliniska test, och de är i barnskorna i Finland, säger Klefström.
– Vårt nuvarande socialsystem kan inte trygga immunologisk behandling åt alla som skulle ha nytta av den. Därför skulle det vara viktigt att få någon stor medicintillverkare intresserad av att komma hit och göra kliniska tester. Då står företaget för medicinerna under testperioden.
För att locka hit någon medicinjätte krävs, utöver den höga vårdoch forskningskvalitet som Finland redan har, att Finland utvecklar styrkor som är unika i internationell jämförelse. En sådan kunde enligt Klefström vara ett stärkt samarbete mellan forskning och praktisk vård.
– Om vi hade en forskningsplattform anknuten till sjukhuset där de kliniska testerna görs skulle det skapa ett mervärde som kunde locka hit något medicinbolag. Det ser jag som exempel på en innovativ metod som kunde fungera i framtiden. För i Finland, som är ett litet land, finns det knappa resurser och få instanser som finansierar den här typen av forskning.
Basforskning finansieras av staten och tillämpad forskning har sina finansieringsmekanismer, men till exempel sådana kliniska test som Klefström efterlyser faller mellan stolarna.
– De är i en form av gråzon och det finns väldigt lite finansiering att få. Cancerstiftelsen är en av de få aktörer som finansierar den här typen av verksamhet. I dagens läge finns en dödsskuggans dal mellan laboratoriet och sjukhussängen, och den måste man ta risken att gå ensam och utan garantier.
Siktar på sju miljoner
Under den senaste tiden har Cancerstiftelsen aktivt fört fram behovet av att trygga forskningsfinansieringen, eftersom den offentliga finansieringen av cancerforskning har minskat märkbart de senaste åren. Ändå är forskning den enda vägen framåt. Tack vare forskningsframsteg dör allt färre av cancer.
– För 100 år sedan klarade sig en tredjedel av dem som insjuknade i cancer. I dag är siffran närmare 70 procent, när det gäller bröstcancer tillfrisknar nio av tio, säger Helena Hulkko.
Överlevnadsstatistiken för bröstcancer i Finland är bland de bästa i världen. 91 procent av bröstcancerpatienterna är vid liv fem år efter diagnosen och 85 procent efter tio år. Tack vare cancerforskning förnyas till exempel svåra fall av bröstcancer inte lika ofta som tidigare, och livstiden för dem som har utspridd bröstcancer har förlängts.
Cancerstiftelsen har i sjuttio år främjat cancerforskning genom att samla in pengar och dela ut stipendier. I år har cancerstiftelsen som mål att samla in sju miljoner euro för cancerforskning.
De immunologiska medicinerna har en invecklad biologisk bakgrund. För att vi ska kunna använda dem rätt måste vi forska mera. Juha Klefström ansvarig forskare vid Helsingfors universitet