Vackert verk föll folket i smaken

Västnylands färskaste filosofie doktor ser det som väsentligt att definiera vad man menar då man talar om integration.

Oratoriet Skymning, gryning blev en publikframgång i Ekenäs. Det mångsidiga verket framfördes av skickliga solister, duktiga musiker och ambitiösa amatörkörer. Stolar fick ställas ut i mittgången och konserten avslutades med stående ovationer.

Många sociala problem förenklas till invandringsproblem fast rötterna är komplexare än så, menar

Linda Bäckman. Hon har blivit något av en frontfigur för en rättvisare behandling av asylsökande och är en av krafterna bakom kampanjen #weseeyou, som jobbar för en bättre asylpolitik i Finland.

Intresset för invandring märks också i hennes doktorsavhandling, som handlar om språk och identitet hos andra generationens invandrare. Arbetet med avhandlingen gav henne nya infallsvinklar på bland annat integrationsfrågor, även om forskningen inte handlade om integration.

– Till exempel i Malmö beror problemen med integration av invandrare delvis på bostadspolitik, hur man byggt och var det finns billiga hyreslägenheter. Men man skyller på misslyckad integration utan att egentligen definiera vad man menar med det, säger hon.

”Vi” mot ”de”

I sin avhandling undersöker hon språkanvändning och identitet hos andra generationens invandrare, det vill säga barn till föräldrar som flyttat från ett annat land. I forskningen upptäckte hon att en stor del av identitetsbygget påverkas av underliggande konstruktioner av ”vi” och ”de”.

– Det finns en uppfattning om att vi som européer är annorlunda än de som kommer från Mellanöstern, och att skillnaderna är så stora att det inte går att förena de två, säger Bäckman.

– Vi utgår från den uppfattningen och ur den uppstår också många antaganden om bland annat vilka problem invandring leder till.

Exkluderande kommentarer

Ett konkret exempel för dem som deltog i Bäckmans undersökning hade att göra med språket. Även om de pratar flytande finska och själva identifierar sig som finländare kan de ofta få höra kommentarer om hur bra finska de kan.

– Det är ju menat som en komplimang, men blir samtidigt en påminnelse om att man inte anses höra till, utan man ses som annorlunda och utanför.

Enligt Bäckman avslöjar sådana kommentarer ett underliggande mönster för vem som anses vara finländare eller svensk. Ser man för annorlunda ut blir antagandet automatiskt att man hör till någon annan grupp. Om integration definie-