2,1
Sibbos skuldsättning stiger från knappt 52 miljoner euro vid bokslutet för 2017 till drygt 120 miljoner vid slutet av 2021 enligt den ekonomiplan som kommunstyrelsen behandlar nästa vecka. – Den ökande skuldbördan är en utmaning, säger kommundirektör Mika
miljoner euro sämre än budgeterat verkar sibbo kommuns resultat bli år 2018.
På måndagen presenterades Sibbos budgetförslag för 2019 och ekonomiplanen för 2020–2021 på Sockengården i Nickby. Båda två kommer att behandlas under kommunstyrelsens budgetseminarium i början av nästa vecka innan de går vidare till fullmäktige i mitten av november.
Skattesatserna är en siffra som intresserar många kommuninvånare och enligt förslaget kommer de att ligga på samma nivå som nu. Kommunalskattesatsen för 2019 föreslås fortsätta på 19,25 procent och även fastighetsskattesatserna bibehålls. Skatteintäkterna förväntas ändå öka, för i år väntas de stiga till ungefär 98,8 miljoner euro och år 2019 uppgår de enligt planen till 103,8 miljoner euro.
– Sibbo har ett bra skatteutfall per kommuninvånare och här hjälper också den låga arbetslöshetsprocenten på 5,7 procent, säger kommundirektör Mikael Grannas.
Statsandelarna beräknas år 2018 uppgå till cirka 13,3 miljoner euro och år 2019 till 13,5 miljoner euro.
För i år kommer Sibbo enligt de preliminära siffrorna att göra ett resultat som är 2,1 miljoner euro sämre än väntat. Från budgeterade 0,64 miljoner euro verkar resultatet landa på minus 1,51 miljoner euro. Under de senaste åren har Sibbo lyckats hålla det ekonomiska resultatet på plus och utifrån budgetförslaget kommer resultatet för 2019 att bli cirka 0,3 miljoner euro positivt. Även år 2020 och 2021 förväntas resultaten bli positiva. I siffrorna ingår ändå intäkterna från markförsäljningen.
Stora investeringar
En balanserad ekonomi skulle förutsätta att verksamhetens resultat når minst nollstrecket utan markförsäljningsintäkterna, vilket man lyckades med år 2016 och 2017. På det sättet kunde intäkterna från markförsäljningen i sin helhet användas för de stora investeringar som är på gång i kommunen. Under de följande tre åren ser ändå verksamhetens resultat ut att bli negativt före markförsäljningsintäkterna.
– Det här gör att jag inte kan vara helt nöjd med budgetförslaget, säger Grannas.
De största investeringarna under perioden 2019–2021 är utbyggnaden av Sipoonlahden koulu, Nickby Hjärtas daghem och utbyggnaden av Nickby Hjärta.
Dessutom investerar kommunen i infrastrukturen på nya bostadsområden. Enligt förslaget uppgår investeringarna i infrastruktur till ungefär 4,1 miljoner euro år 2019, till cirka 4,7 miljoner euro år 2020 och till cirka 10 miljoner euro år 2021. Investeringarna i infrastruktur ökar år 2021 framför allt då arbetet med att bygga detaljplaneområdet för Tallmo centrum inleds.
Det omfattande investeringsprogrammet kommer att öka skuldsättningen till ungefär 120 miljoner euro före utgången av år 2021. Per kommuninvånare innebär det här en ökning från 2 540 euro vid bokslutet 2017 till 5 274 vid slutet av 2021.
Tillväxten fortsätter
För fjärde året i rad hör Sibbo till de procentuellt sett snabbast växande kommunerna i Finland. Det är positivt men medför också utmaningar för serviceproduktionen.
– Tillväxten orsakar också ett stort investeringstryck. Samtidigt medför tillväxten ändå mycket välkomna skatteinkomster och markförsäljningsinkomster, säger Grannas.
Kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist (SFP) säger att man räknar med att antalet elever i skolorna stiger med ungefär 100 per år, när det gäller dagvården väntas behovet av platser stiga med kring 30 per år. Även antalet äldre människor i kommunen ökar och av dem som fyllt 75 år bor 92,5 procent fortfarande hemma vilket är en högre siffra än i landet i medeltal. Det betyder att kommunen bör satsa på hemvården och i längden också på olika former av serviceboende.
– I budgetförslaget har social- och hälsovårdens verksamhetskostnader höjts med 3,7 procent, det vill säga med ungefär 2,2 miljoner euro, konstaterar Lindqvist.
Med tanke på ekonomiplanen medför ändå den eventuella socialoch hälsovårdsreformen ett stort osäkerhetsmoment. Om social- och hälsovården flyttas över till landskapen som planerat får man tänka om inte bara i Sibbo utan i alla landets kommuner.