KUBONGWE UMDALI KUNQOTSHWA IMPI YEZIGQOKO KOMAMA
KUTUSWE amandla kankulunkulu kunqotshwa "impi yezigqoko" komama base-uniting Presbyterian Church in Southern Africa (UPCSA) ngaphansi kwe-drakensberg Presbytery ebiyenza kube sengathi kuhlangene amabandla amabili angazani uma kukhonzwa njengoba bekukhona omama abagqoka izigqoko ezimhlophe abanye begqoka ezimnyama.
Ekhuluma NELANGA Langesonto unkk Nonceba Stuurman ongumengameli we-uniting Presbyterian Women's Fellowship (UPWF) futhi oyinkosikazi kamfu Zolani Stuurman ongudrakensberg Presbytery Clerk, uthe kube yisibusiso kuyena ukukhonza ndawonye ne-uniting Presbyterian Women's Work (UPWW) eholwa ngunkk Sindi Khetsi oyinkosikazi kamfu Mpho Khetsi yena ongumoderator wedrakensberg Presbytery.
I-UPWF yezigqoko ezimnyama NE-UPWW yezigqoko ezimhlophe bebehlangene ndawonye okokuqala engqungqutheleni yomama basedrakensberg Presbytery selokhu leli bandla labunjwa ngokuhlangana kwereformed Presbyterian Church nepresbyterian Church of Southern Africa, labizwa nge-uniting Presbyterian Church in Southern Africa.
Le ngqungquthela yezinsuku ezimbili beyisecaluza Sports Complex emgungundlovu. Ekhuluma naleli phephandaba unkk
Stuurman, ubonge ukunqoba impi yeminyaka ebidalwa wukwehluka kwezigqoko zemibutho yomama.
Uthe ucela uma kuhlangene omama kungabi sengathi kukhona abayizimenywa njengoba bekwenzeka kodwa makubonelwe kubefundisi bebandla bona abamunye futhi abashumayela ubunye ebandleni.
“Ngiyajabula uma ibandla likulwela ukuhlanganyela ndawonye kwethu singomama. Bekukhathaza ukuthi uma kuhlangene omama bebandla kube sengathi kuhlangene amabandla amabili ngenxa yomfaniswano obuhamba ubuye wehluke kithina singomama.
“Bekunganginiki ukuthula emoyeni wami ukubona omunye ekhonza le ekhoneni, omunye ehleli kwelakhe singomama bamarhabe Amanyeneyo,” usho kanje.
Unkk Stuurman uthe into esisele manje ukuqhubeka nokuqinisa lobu bunye ukuthi kubuyekezwe imibala yezigqoko le ebeyenza omama kube sengathi bayaxwayana kodwa bebe besebandleni linye.
“Kuzomele siqikelele ukuthi uma siqhubeka nombala owodwa ngabe laba abanye abebengekho kulowo mbala bona abazozibona yini becindezelwa.
“Ngiyazi ukuthi lolu wudaba olubucayi lwezigqoko okumele lusingathwe ngokucophelela ngenhloso yokuqinisa ukuthi akekho ozozibona esegwinywa omunye,” ubeke kanje.