Mysterierna på Påskön

Vem byggde de enorma huvudena på Rapa Nui? Och varför?

Den legendomsusade och fascinerande Påskön ligger i Stilla havet, omkring 370 mil väster om Sydamerika. Som den östligaste ön i Polynesien är det svårt att hitta en mer avlägsen plats. Trots det är det här vi hittar några av världens mest förbluffande skatter skapade av människan – fler än 887 uthuggna stenhuvuden. Statyerna står längs den långa kustlinjen på ön som befolkningen kallar Rapa Nui och de är upptagna på UNESCO:s världsarvslista.

Stenmonumenten med de stränga ansiktena är i genomsnitt fyra meter höga och väger omkring 14 ton vardera. Det är fortfarande ett mysterium vem som byggde dem och varför. Det vi vet är att nybyggare reste hit i träkanoter och att de kom till ön mellan år 300 och 1300. Statyerna kallas moai och är byggda ungefär i tidsspannet 900–1500. De består av porösa, vulkaniska bergarter och står på plattformar som kallas för ahu. Några av statyerna bär ”hattar” av röd sten. Dessa hattar symboliserar hårknuten som var så typisk för folket på Rapa Nui. Ögonhålorna har innehållit korallögon med pupiller av svart obsidian eller röd vulkansten, medan kropparna kan ha prytts med utskurna mönster som skulle symbolisera befolkningens traditionella tatueringar.

Statyerna kan ha tillverkats för att hedra viktiga ledare eller krigare eftersom några av dem har gravkamrar i sina plattformar. Det kan också ha varit meningen att monumenten skulle skydda befolkningen – för nästan varenda staty står och tittar ut över en grannby.

Men när det kommer till kritan är det omöjligt att veta med säkerhet vad statyerna egentligen är. När holländska upptäcktsresande anlände till Påskön 1722 var öborna som tillverkade statyerna sedan länge splittrade av inbördeskrig. Många av moaierna hade vält, och allt som återstod var Rapa Nui-folkets muntliga berättelser och en skog av obevekliga stenhuvuden som kikade upp ur jorden och stirrade blint mellan grässtråna.