Århundradets brott

Ingen annan stöld kan mäta sig med diamantkuppen i Antwerpen.

Att diamantkuppen i Antwerpen är ett av de mest berömda brotten genom tiderna har många skäl. Stöldgodsets värde, de komplicerade hinder som måste övervinnas och tjuvarnas spännande täcknamn är bara några av de fängslande ingredienserna.

Gänget som lyckades genomföra kuppen som var som hämtad ur en Hollywoodfilm leddes av Leonardo Notarbartolo, en charmig italienare med starka band till den sicilianska maffian. Han var redan en erfaren diamanttjuv och hade hyrt ett kontor i Antwerpen – diamanthandelns huvudstad – för att handla med stöldgods. Erfarenheterna hade han nytta av när han började kartlägga Antwerp World Diamond Centre, och som kund kunde han ta sig förbi vakterna och granska valvet.

Den insiderkunskapen blev värdefull i planeringen senare. Diamantcentrets valv skulle vara en ogenomtränglig fästning och många av stadens rikaste hyrde bankfack där för att kunna förvara sina värdesaker säkert. Där inne fanns kontanter, guldtackor och givetvis stora mängder diamanter. Leonardo var på det klara med att det skulle bli en tuff utmaning att ta sig in där och insåg att han måste ha ett starkt team för att klara det.

Således tog han in de experter han gav smeknamnen Geniet, Monstret och Nycklarnas konung. Tillsammans övade de tre på den fantastiskt ambitiösa planen inuti en kopia av valvet, medan Leonardo fortsatte att samla viktig information och plantera videokameror inne i byggnaden.

I februari 2003 gjorde de en räd mot det tungt bevakade valvet utan att utlösa ett enda larm. De tre experterna tog sig in i byggnaden genom ett fönster, medan ”Speedy” – en av Notarbartolos trofasta medhjälpare – väntade utanför i flyktbilen med en polisradio. Mer än 100 bankfack bröts upp och männen tog med sig innehåll till ett värde av över en miljard kronor i säckar. Medan solen steg över staden delade gänget på bytet och styrde sedan kosan mot Milano.

På väg mot Milano svängde Leonardo och Speedy av från motorvägen för att göra sig av med bevismaterial, som kvitton och kontaktinformation till de andra medlemmarna. De kastade alltihop i skogen i tron att ingen skulle hitta det. Men bevisen hittades inom kort av markägaren, och alla utom Nycklarnas konung kunde snabbt identifieras och dömas.