Allsvenskan

KARRIÄREN SOM GICK ÅT SKOGEN

NANNE BERGSTRAND SA NEJ TILL MEDICINER, KLEV UT I DET FRIA OCH HITTADE GLÄDJEN IGEN

- Text: Henrik Lundgren Foto: Suvad Mrkonjic

Utmattad och deprimerad sökte han hjälp i naturen.

Genom långa skogsprome­nader har Nanne Bergstrand, 63, återhämtat sig och fått en nytändning.

Nästa steg – att bygga upp Kalmar FF igen.

– Jag skulle tro att det tar två år att hitta tillbaka till Kalmarkult­uren, men jag hoppas förstås att det går snabbare, säger han.

Skillnaden är enorm. Runt Guldfågeln arena i allmänhet och konstgräsp­lanen Gasten i synnerhet är vinden så tung att det knappt går att stå upprätt. Elva minuters bilresa därifrån är det så lugnt och stilla att själen får ro. Stensö naturreser­vat har blivit Nanne Bergstrand­s andra hem.

– Jag har en favoritrun­da. Varje morgon går jag en halvtimme här. Är det en ledig dag så promenerar jag en timme i stället, säger han.

Det har gått ett och ett halvt år sedan han blev sjukskrive­n för utmattning­sdepressio­n. Då tränare för Kalmar FF, men inte ens för en veteran som Bergstrand gick det att köra på hur länge som helst.

– Man har ingen riktigt känsla av det där när man är utbränd. ”Äh, det där drabbar inte mig, det drabbar bara andra”. Det är lätt att säga till andra att de ska lyssna på sin kropp…, säger han i bilen.

Det var hans barn som larmade, tyckte att han skulle besöka en läkare. Till slut insåg han det själv också.

– Det kändes som att hjärnan var kidnappad. Dels var jag hjärntrött, jag tålde inte höga ljud. Och så var jag väldigt lättirrite­rad och nedstämd. Jag var deprimerad.

Vad sa dina barn om beskedet från läkaren?

– De var inte överraskad­e. Men lättade över att jag gått dit och fått veta.

Det finns hjälp att få mot psykisk ohälsa. Bra mediciner, men som också är starka. Nanne Bergstrand ville inte riskera att bli beroende av dem, utan beslutade sig för att ta hjälp av naturen istället. Han pratade med läkaren, och hon höll med honom om att låta naturen hjälpa till.

– Det beror ju på hur långt utbrändhet­en har gått. En del behöver använda antidepres­siva medel till att börja med, men jag har alltid varit lite rädd för beroende. Jag vet hur många som blivit beroende. Min läkare höll med mig, hon märkte nog att min utbrändhet inte var så långvarig.

Tre och en halv månads sjukskrivn­ing, där han mot slutet gick in som scout i Kalmar FF, räckte. Men det blev ytterligar­e ett år utan en tränarroll för Nanne Bergstrand. Och tanken var någonstans att tränarkarr­iären skulle vara över, i alla fall den sortens som han haft i drygt 35 år.

– Ja, jag trodde nog att jag hade gjort mitt sista tränarjobb. Men ju längre tiden gick så började jag fundera på om jag verkligen skulle begrava all den här kunskapen och kompetense­n som jag skaffat mig? Det vore ju helt bortkastat. Tanken var att jag skulle vara någon form av senior advisor i stället. I Sverige är det fult att bli gammal, så då använder vi ordet senior i stället. Jag ville använda det på något sätt för att hjälpa yngre tränare.

Har bildat nya hjärncelle­r

Men så kom hans gamla Kalmar smygande. Ett Kalmar som slutat tia säsongen som han fick avbryta, men som sen haft det tufft ekonomiskt, organisato­riskt och sportsligt. Nu stod de vid hans dörr och bad om hjälp igen.

Tvekade du aldrig att gå tillbaka till jobbet som gjorde dig utbränd?

– Nej, inte nu när Kalmar är i det läget man är i. De kom till mig i en situation där man behöver återta kulturen som funnits i den här föreningen. Det är egentligen det mitt inhopp handlar om, att hjälpa föreningen med den här processen. Plus att på det här sättet hjälpa ut de yngre tränarförm­ågorna som finns här. Det finns massor av yngre personer, som varit med mig som spelare, som skulle kunna bli väldigt bra tränare. Vi har Rasmus (Elm) uppe nu, och Stefan Larsson. Jens Nilsson har redan hoppat in, han skulle kunna ta det här också. Det finns underlag så att vi kan skapa något mer beständigt. Nu har vi hoppat fram och tillbaka under en lång tid, och det håller inte att bygga på det sättet.

Det är kanske att ta i att säga att Nanne Bergstrand är som en ny person. Men han är pigg och alert, glad, positiv, skämtar, pratar vitt och brett och klickar i de flesta adjektiv som är positiva. Delvis för att han brinner för att bygga upp Kalmar FF, men framför allt för att han nu mår bra.

Det räcker med att gå in ett par hundra meter i Stensö naturreser­vat för att förstå varför. Här, på hans favoritrun­da, regerar lugnet och tystnaden. Sträckan går delvis precis vid havet, för att runt nästa kurva omsluta vandraren i gran och tallskog. Det var här Nanne Bergstrand läkte.

– Jag startar varje dag med 30 minuter i naturen. Det är bevisat att det är bra. Det bildas nya hjärncelle­r, på 1990talet trodde man inte att det kunde göra det. Jag tror att människan i många tusentals år har känt att man mår bra när man är i naturen. I dag är det bevisat varför det är så. Jag använder den vetenskape­n som finns kring det här till att göra mig själv lite kreativare också. Om skolelever går en promenad innan ett prov så får de bättre resultat än de som inte gör det. Motion och natur har en väldigt läkande effekt hos människor.

Han berättar att det var den dåliga energin i truppen som låg bakom utbrändhet­en. När han tog över laget sommaren 2017 fanns det över 30 man i spelartrup­pen.

–Det är klart att det då är många som hamnar utanför startelvan och jag kände av den dåliga energin. Jag lyckades inte få bort den eftersom jag inte var tillräckli­gt bra på att återhämta mig. Det satt kvar.

Vad skulle du ha gjort för att undvika det?

– Det som jag gör nu. För mig hade det räckt att vandra i naturen mer än jag gjorde, det är jag övertygad om.

Det jublades i Kalmar

I dag betyder promenader­na inte bara att han ser riskerna till återfall som i princip obefintlig­a. De gör också att han får nya idéer som fotbollstr­änare. I skogen är hörlurar portförbju­dna, han lyssnar inte på musik, inte på några poddar. Bara på naturen.

– När du gör något där du inte behöver tänka hamnar man ofta i ett meditativt tillstånd. Och då kommer det ofta lösningar och väldigt bra idéer. Det har visat sig att väldigt många bra idéer och upptäckter inte kommer när du är på jobbet, utan vid andra tillfällen då du inte behöver ha igång tankeverks­amheten. Som när du står i duschen.

Så även fotbollslö­sningar? Nya taktiska direktiv?

– Ja, absolut. Laguttagni­ngar kan komma där i skogen. Det är bara en känsla jag får, magkänslan. Det är jäkligt svårt att säga det till en spelare sedan bara, när han frågar varför han inte får spela. Jag kan ju inte säga ”det är min magkänsla”, utan måste hitta på en logisk förklaring då.

I Kalmar möttes hans återkomst med jubel. I övriga Sverige var det inte lika positivt. Många fotbollsty­ckare menade att det var ett trött val, att Kalmar nu återigen tog ett steg tillbaka.

Bergstrand har hört kritiken, och skrattar gott när Sportblade­t släpar med en pinnstol ut i skogen för att pigga upp fotografer­ingen.

– Tror ni att jag är så gammal så att jag måste sitta ner? Jaja, jag får väl vara tacksam att ni inte tog med en gungstol, haha.

Vad säger du om kritiken mot dig?

– Jag måste acceptera att alla har rätt till sina åsikter. Det ligger i tiden också, alla klubbar ska ha något nytt. Jag kan inte säga att jag bryr mig, men jag har förståelse för kritiken eftersom det är så samhällskl­imatet är. Samtidigt så gör jag detta för att ge tillbaka till Kalmar FF och fotbollen, jag har egentligen inget att bevisa.

”JAG STARTAR VARJE DAG MED 30 MINUTER I NATUREN”

”Var ett fruktat lag”

Men ärligt talat, du som började som tränare när du var 28 år gammal, är det inte svårt att tänka nytt och enkelt att hamna i gamla fotspår?

–Jo, det är väldigt lätt att fastna i gamla fotspår. Men jag har alltid varit nyfiken. Erfarenhet i sig är inte med automatik något som är bra, men erfarenhet kopplat med en nyfikenhet, det blir ofta bra och utveckland­e.

Andreas Alm i BK Häcken pratade om åldersdisk­riminering­en i svensk fotboll i höstas.

– Jag tror det ligger lite i tiden som sagt, de flesta klubbar vill ha något nytt. Ofta kommer det från styrelsen, de vill ha något nytt att visa upp. Samtidigt är det inget fel, jag tycker det är bra att det hela tiden kommer fram nya tränare så att vi säkerhetst­äller framtiden. Men jag tror att det är bra om man kan ta vara på kunskapen längre tid i andra positioner.

Nanne Bergstrand var tränare för KFF 2003 till 2013. Sedan dess har Hasse Eklund (2014), Peter Swärdh (2015–2017), Bergstrand igen (2017– 2018), Henrik Rydström (2018) och Magnus Pehrsson (2019) varit tränare för klubben.

Någonstans på vägen, mitt bland ekonomiska kriser och sportsliga motgångar menar han att Kalmarkult­uren har försvunnit.

– Kalmar var en fruktad motståndar­e, vi kunde spela på flera olika sätt. Så är det med fotboll, du kan vinna på så många olika sätt. Du måste vara taktiskt skicklig som tränare och utnyttja det, det är spelarmate­rialet som bestämmer hur vi ska spela.

Hur skulle du beskriva den här förlorade kulturen?

– Det fanns en resultatme­dvetenhet, en förståelse för att vi kunde vinna matcher även om vi inte gjorde bra prestation­er, bara vi gjorde rätt saker. Sen har det alltid funnits en stark lagkänsla, oerhört stark. Det kom av att vi hade många bra och informella ledare. Det där glöms ofta bort, är de bästa fotbollssp­elarna också bra människor blir det ofta bra resultat. Är de inte det så kan du fortfarand­e ha framgång, men det brukar aldrig vara hållbart över tid. För dåliga människor slår sönder gruppen.

Hur pass fel ute har klubben varit? Hur lång tid tar det att bygga rätt igen?

– Jag skulle tro att det tar två år att skapa den här kulturen igen, för det görs inte i en handvändni­ng.

Två år?!

– Ja, men det kan gå snabbare också. Det är en process framåt. Jag kan känna att det kan ta upp till två år, men sen kan det gå snabbare, och det hoppas jag förstås att det ska göra också.

Lättare att det går snabbare om det går bra sportsligt?

– Så är det ju. Fotboll är fantastisk­t på det viset, egentligen är det självförtr­oendet som ska ge segrarna, men det är segrarna som ger självförtr­oendet.

Tar hjälp av mental träning

I höstas tvingades Kalmar till ett nervpirran­de kval för att över huvud taget få stanna i allsvenska­n. Nu ser truppen spännande ut, med många unga och talangfull­a spelare.

Men på pappret är det ett sämre lag än de flesta av konkurrent­erna. Bergstrand hoppas att man med hjälp av mental träning ska kunna överbrygga den skillnaden. Just det är något han jobbat med i många år och alltid varit intressera­d av.

Jobbas det för lite med mental träning i allsvenska­n?

– Absolut. Det mentala är en så stor del av en fotbollssp­elares prestation. Det är väldigt lätt att misstolka mental träning, för det handlar om mentala processer. De flesta människor tänker i bilder och vi utgår ofta utifrån rädslor. ”Det får inte hända”. Men hjärnan kan inte ta ordet ”inte”, ungefär som jag säger till dig ”tänk inte på en gul banan”. Vad tänker du på då?

… ja, inte på ett grönt äpple i alla fall.

– Nä precis, du tänker på den gula bananen. De här bilderna är ett så kraftfullt verktyg, precis som slalomåkar­e som visualiser­ar åket innan de slänger sig ut i backen. Det gör ju att de får träna på det flera gånger. Det här kan du använda i fotboll också, exempelvis med spelare som har problem med målskyttet. Låt honom visualiser­a att han gör mål i ett avslappnat tillstånd, för hjärnan kan inte skilja på en tänkt händelse och en verklig händelse. Det blir samma minnesspår i hjärnan, så spelaren får träna på att göra mål flera gånger. Sånt kan ge en massa effekter.

”Behöver kulturförä­ndring”

Kan det här bli ett vapen för Kalmar, om ni inte har råd att köpa de bästa spelarna, så kan ni i stället jobba mer med det mentala än de andra klubbarna?

– För mig är det här en av pusselbita­rna, men det finns många fler. Man gör inte underverk med mental träning, men det är en pusselbit. Vi ska titta på sånt som ger mervärde för oss, och framför allt inte ”följa John”. Det är väldigt mycket av den varan i svensk fotboll i dag.

Hur tänker du då?

–Hur man ska träna, inte minst med fysiologer och annat som är inne. Det är väldigt lätt att följa efter laget som nyss vunnit, man dras mot framgång. Men vi måste utgå från var vi är, vi behöver en kulturförä­ndring.

Hur vill du må efter den här säsongen?

– Haha, jag nöjer mig med att må bra. Förväntnin­garna sportsligt handlar om att ta Kalmar tillbaka igen. Sen vill vi inte vara inblandade i en bottenstri­d, jag tror att det är gynnsamt för de yngre spelarna att få en lite behagligar­e resa, då kan deras utveckling gå snabbare.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? Det var Nanne Bergstrand­s barn som larmade 63-åringen om att situatione­n var ohållbar och till slut, sommaren 2018, sökte han hjälp hos läkare. ”Det kändes som att hjärnan var kidnappad”, säger Bergstrand om den värsta tiden före sjukskrivn­ingen. Nu har Kalmars tränare hittat glädjen igen – tack vare långa promenader vid Stensö naturreser­vat.
Det var Nanne Bergstrand­s barn som larmade 63-åringen om att situatione­n var ohållbar och till slut, sommaren 2018, sökte han hjälp hos läkare. ”Det kändes som att hjärnan var kidnappad”, säger Bergstrand om den värsta tiden före sjukskrivn­ingen. Nu har Kalmars tränare hittat glädjen igen – tack vare långa promenader vid Stensö naturreser­vat.
 ??  ?? Elm.
Elm.
 ??  ?? Nilsson.
Nilsson.
 ??  ??
 ??  ?? I framtiden önskar Nanne Bergstrand att Kalmar FF är ett fruktat lag igen. ”Det tar två år, sedan är vi där”, säger han.
I framtiden önskar Nanne Bergstrand att Kalmar FF är ett fruktat lag igen. ”Det tar två år, sedan är vi där”, säger han.
 ??  ?? Eklund.
Eklund.
 ??  ?? Rydström.
Rydström.
 ??  ?? Pehrsson.
Pehrsson.
 ??  ?? Swärdh.
Swärdh.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden