”SVÅRARE ATT FÅ TILL FOTFÄSTET”
ELFSBORGS NYE MÅLVAKT OM FÖR- OCH NACKDELAR MED ATT SPELA PÅ KONSTGRÄS
Han togs ut i den norska landslagstruppen ett par gånger under 2017 och siktar på att få fler chanser i Lars Lagerbäcks landslag. Därför gick flytten från norska division ettlaget Sogndal till allsvenska Elfsborg i vintras.
– Visst är det så. Jag har alltid ambitioner och mål som fotbollsspelare. Det beror på hur mycket jag får spela här i Elfsborg, men chanserna ökar när jag är här. När vi åkte ur med Sogndal och inte gick upp igen i höstas så blev det svårt för mig att komma med, säger han.
I Elfsborg konkurrerar han med Tim Rönning om platsen som förstemålvakt, den position som blev ledig efter Kevin Stuhr Ellegaards uppmärksammade exit i fjol. Oavsett den så var dansken under åtta år en nyckelperson i Boråslaget.
– Jag har fått höra allt om vad han betydde, han har varit en stor person både i omklädningsrummet och på planen. En förebild för hela klubben. Det sätter krav på mig och mina kvaliteter både på och utanför planen, säger Dyngeland.
Han kommer från ett Norge där debatten om konstgräs vs naturgräs går hög, ett land där 11 av 16 lag under den här säsongen spelar på konstgräs i högstaligan.
– Vi har samma diskussion där som ni har haft här i Sverige. Förbundet har gjort stora spelarundersökningar och då var resultatet att hela toppfotbollen, såväl kvinnor som män, vill ha naturgräs. Bra naturgräs då förstås. Det är det vi vill se, men klimatet i Norge är tufft. Det gör det svårt att ha bra naturgräs under hela säsongen.
På Borås arena har det varit konstgräs sedan arenans invigning 2005 och Dyngeland lär få fortsätta spela på det. En supportermotion till Elfsborgs årsmöte 2018 ledde förvisso fram till att en utredning om hybridgräs skulle göras, men den visade att det är svårt att få gräset att växa ordentligt på täta Borås arena eftersom solen sällan når ner till marknivån.
– Klubbmässigt är det bra, ekonomiskt är det rätt med konstgräs. Men spelarna vill förstås ha det internationella underlaget för att kunna konkurrera och lättare komma ut i Europa, säger Dyngeland, som tror att många klubbar på kontinenten tittar en extra gång huruvida spelaren kommer från ett lag som spelat på konstgräs alternativt gräs.
”Svår diskussion”
Att det är stor skillnad på spelet på en konstgräsmatta och vanligt gräs råder det inget tvivel om. Färre närkamper då spelet går snabbare, men bättre passningsspel då mattan är jämnare är två för- och nackdelar i jämförelse.
Fotboll på konstgräs ger snabbare spel och mindre fysisk fotboll.
Men för en målvakt är det helt andra förändringar.
– Jag får ett sämre grepp med fötterna och det gör mer ont att landa, säger Elfsborgs nye målvakt Mathias Dyngeland, 24.
Men för en målvakt? Spelar det någon roll vilket underlag matchen spelas på?
– Ja, det är lite andra förutsättningar. Det blir en annan träff på konstgräs, så skotten är annorlunda. Bollbanan, bollen går fortare och glider mer på ett fuktigt konstgräs. Sedan kan det vara ett dålig konstgräs också som gör att bollen stoppas upp, det blir mer friktion. Att byta fram och tillbaka är det svåraste.
Hellre fem matcher på konstgräs följt av fem på naturgräs?
– Ja, hellre det. När man tränar på det ena och sen ska ut på det andra… Det är inte många idrotter som har det så. Förutom tennis då kanske.
I stället lyfter han fram två andra områden som är problematiska på konstgräset.
–Huvudproblemet för en målvakt på konstgräs är greppet, du får svårare att få till fotfästet. En del målvakter spelar med ståldubbar för att lösa det. Jag har försökt, men det blir väldigt hårt. Jag tränar på det här två gånger om dagen, så det blir förstås ett stort slitage på kroppen. Det är en nackdel.
Det är värre på konstgräs?
– Ja, helt klart. Det gör mer ont att landa när jag slänger mig, det är ju betong under mattan. Det är hårt att landa, lätt att skada lederna, vrida knän och vrister. För oss målvakter är det höften och skuldran som tar smällen.
– Det är en svår diskussion, men jag föredrar att spela på naturgräs.