”Jag har spelat mycket gatufotboll”
Anders Lindegaard, med ett vant fotbollsöga efter sina många år i Premier League, trodde inte sina fotbollsögon när hans Helsingborg sent i höstas mötte Västerås SK hemma på Olympia:
”Han är nog seriens bäste spelare, om inte svensk fotbolls bäste spelare.”
HIF lyckades med nöd och näppe rädda en poäng och gick till allsvenskt kval, trots att en tanig 23-åring bokstavligt talat spelat skiten ur dem.
Taha Ali hade presenterat sig på allvar.
Helsingborg lyssnade, bland annat, på sin rutinerade målvakt, och efter en rejäl budgivning lyckades man i vintras köpa loss Ali från Örebro, varifrån han varit utlånad till Västerås SK. Priset, någonstans mellan tre och fyra miljoner kronor, gjorde honom till HIF:s dyraste nyförvärv inför comebacken i allsvenskan.
Men mycket talar för att det är en sensation de fått på plats. Under utlåningen hos Västerås i höstas gjorde han två mål och åtta assist på 15 matcher. Och ja, Anders Lindegaard tvekade ju inte. Lika lite som Fotbollslabbets statistikguru Ola Lidmark Eriksson som jämförde honom med Leo Messi när det kom till lyckade dribblingar.
Ändå kunde det ha gått helt annorlunda.
Wingback-backup i VSK
Under våren och sommaren 2021 krisade Örebro och låg fast förankrade i botten av allsvenskan. Trots det fick Taha Ali, nyförvärvet från Sollentuna, bara spela i totalt 14 minuter, fördelat på två korta inhopp. Och inget tydde på en förändring. Med tre timmar kvar på sommarens transferfönster satt ledningsgruppen i Västerås SK och letade förstärkningar.
Ett av namnen som nämndes var till slut Taha Ali. Tränaren, tillika Sportbladetkrönikören, Kalle Karlsson, hade haft ögonen på Ali tidigare, och nu fanns det kanske en liten chans? Men att få klart allt på tre timmar?
– Jag visste att det var ganska stressigt. Jag hade ringt min bror tre-fyra gånger under dagen och frågat om hur det såg ut för mig. Som tur var ringde Kalle två timmar innan deadline. Han sa att jag kunde komma till dem som wingback-backup.
Örebro, som utan lycka försökt att låna ut Ali under hela sommarfönstret, satte inga käppar i hjulet och klockan 23.40 på transferfönstrets sista dag blev Ali klar för en utlåning till VSK.
Resten är, som det så populärt heter, historia.
– Jag började träna och gjorde det bra. Jag spelade som vänsterytter, men därifrån blev jag sedan inflyttad centralt, som tia. Det var mycket på en gång, en roll jag aldrig hade spelat i tidigare.
”Messi är i en egen klass”
Det är delvis hans spelsinne som imponerat, men än mer hans teknik och dribblingsförmåga. Den har faktiskt redan tagit honom till det svenska landslaget, om än i futsal.
– Jag har spelat mycket gatufotboll i mitt liv. Och så mycket futsal. Jag känner, och här kanske inte alla håller med mig, att i futsal så får du en annan grundteknik än i fotboll. Du hamnar i många en-mot-ensituationer och det går snabbare. Du blir tvungen att vara kreativ. Det har varit en stor nyckel i min barndom, och så har jag övat, övat och övat. Sedan lär jag mig med tiden hur jag ska värdera. När ska jag dribbla, och när är det fel läge.
Ja, för oavsett hur teknisk man är så är det inte alltid bra att dribbla…?
– Haha, exakt. Fråga tränaren, de säger samma sak. Men det beror lite på hur man är som spelare, om din spets är att dribbla, då ska du fortsätta göra det. Fokusera på det.
Hans siffror över lyckade dribblingar ligger skyhögt över de närmaste konkurrenterna i superettan, enligt Fotbollslabbets statistikexpert Ola Lidmark Eriksson är han i Messi-klass på det sättet.
– Ska jag vara ärlig hade jag koll redan innan inslaget i tv, jag såg sammanställningen på Wyscout. Jag kollar mycket statistik och jag visste att jag skulle vara med där i toppen. Men att jag skulle dominera så där, det visste jag inte …
Sedan slog du över på nästa sida och jämförde dina siffror med Messis…?
– Haha, nej nej. Absolut inte. Det får man inte göra. Det går inte. Messi är i en egen klass alltså.
Vad är det roligaste med att dribbla?
– Ouff, fy fan. Att kunna göra sin gubbe, det är för mig en känsla som inte går att förklara. Speciellt när publiken är vid min sida. Det är som en drog. Alltså nej, fel ordval. Förlåt. Men när jag får publiken med mig då känner jag ett rus i hela kroppen. Du vill aldrig sluta.
”Ska tackla en motgång”
Han glänste i superettan i höstas, fick Anders Lindegaard att ta fram stora adjektivboken, snurrade upp statistiknördarna på läktaren och fick HIF:s sportchef Andreas Granqvist att öppna plånboken. Samtidigt ska man komma ihåg att Ali bara spelat 14 minuter i allsvenskan, och att trollerinumrena i Sveriges nästa högsta division i höstas trots allt bara hann pågå i lite drygt tre månader innan säsongen var över.
Det är ett rejält steg upp till allsvenskan, känner du någon risk att det kommer motgångar nu efter fjolårets succé?
– Absolut. Det går inte att vara bra en hel säsong, utan det viktiga för mig är att hålla en jämn nivå. Och när det kommer en motgång, då ska jag tackla den. Jag är taggad för det. Det kan bli ett väldigt bra år, och det ska bli riktigt kul att få spela i allsvenskan på riktigt i år.