LINNÉRS OMSTART
När han lämnade AIK för Bundesliga hade han hållit nollan i 41 allsvenska matcher och vunnit ett SM-guld.
Men sedan dess har han mest nött bänken.
Nu är Oscar Linnér tillbaka i allsvenskan och med sig har han en mycket stark insikt.
– Nu inser jag att jag bara var en bricka i ett spel, säger han.
Linnér fick en drömstart på sin karriär när han som 18-åring höll nollan i sin allsvenska debut för AIK mot Kalmar FF. Två år senare var han AIK:s förstemålvakt och under tre år var han den givna burväktaren i Gnaget. Han bidrog starkt till SM-titeln 2018 och efter 81 allsvenska matcher bestämde han sig för att flytta till Tyskland och Armina Bielefeld.
– Planen var att jag skulle bli förstemålvakt, men två veckor efter det att jag kommit dit förlängde de kontraktet med den målvakt de hade. Den informationen fick jag aldrig, utan de använde mig för att få honom att skriva på, berättar Oscar Linnér.
I stället för en roll som förstemålvakt fick han kämpa om en plats bakom Stefan Ortega, en 29-årig tysk med spanska rötter som spelat i klubben sedan 2014 och som rankas som en av Bundesligas bästa målvakter.
– Jag fick ingen speltid. Jag hade ingen chans att gå förbi honom och utvecklades väl så mycket som jag kunde genom att träna med Bundesligaspelare, men jag behövde speltid. Därför flyttade jag till Italien.
Han lånades ut till Brescia i serie B, men situationen förblev den samma.
– Jag gick inte dit för att sitta på bänken och kunde inte vara kvar under de premisserna. Jag tillförde ingenting genom att sprida dålig energi, utan det var bättre att vi gick skilda vägar.
Kontrakt till 2023
Oscar Linnérs väg gick tillbaka till allsvenskan, men inte till AIK utan till nykomlingen Gif Sundsvall. Till flickvännens hemstad och till ett lag där han känner flera tidigare AIK-spelare.
– Ibland måste man ta ett steg tillbaka för att kunna gå framåt och för mig börjar den resan nu, berättar Oscar Linnér.
– Det är lite som ett mini-AIK, jag känner flera spelare sedan tidigare och i och med att min flickvän är härifrån så har vi ett socialt nätverk. Det känns skitbra och det har varit väldigt enkelt att komma in i laget och i staden. Jag har direkt kunnat fokusera på fotbollen och på att prestera på planen. Har sluppit alla problem med att komma in i en ny stad och en ny grupp. Jag är 25 år och vill kliva rakt in i mellan stolparna och inte fortsätta att trampa vatten. Det är bara att svälja stoltheten och ta tillbaka mitt liv. Här har jag en bra status, kvalitén på spelet är hög och allsvenskan känns spännande. Även om det är ett steg tillbaka från Bundesliga känns det inte som ett misslyckande utan jag är hedrad av att få spela i allsvenskan och är ödmjuk inför uppgiften.
Han är på plats i Sundsvall fram till och med den sista juli 2022, då måste han återigen infinna sig i Bielefeld eftersom kontraktet med den tyska klubben sträcker sig till 2023.
Men efter två år utan några matcher är han mer än redo att ta upp kampen om en plats mellan stolparna och att Gif Sundsvall inför säsongen har fyra målvakter skrämmer honom inte.
– Jag tycker att det ska bli skitkul. När jag var i AIK var jag en ung målvakt och hade spelare över mig som gav mig råd, här får jag en annan roll. Jag har spelat 120 matcher i allsvenskan och även om jag suttit på bänken i två år är jag spelaren med mest rutin och det blir spännande att få leverera i den rollen och få vara ett bollplank åt yngre spelare. Även om jag mest suttit på bänken har jag utvecklats mycket och är redo att ta ett stort ansvar.
Staden som inte finns ...
Framför allt är det tiden i Tyskland som har påverkat honom. Flytten till den mindre industristaden Bielefeld i Nordrhein-Westfalen, långt från både hav och vind, var en svår utmaning. Han hade levt hela sitt liv i miljonstaden Stockholm, med närheten till både vatten och en viss puls, men hamnade i stad som inte finns. I Tyskland är nämligen Bielefeld är ett stående skämt och konspirationsteorin ”die Bielefeld-Verschwörung” (Bielefeldkomplotten) är en vedertagen sanning. Teorin som spreds på internet av en nordtysk student år 1994 går kortfattat ut på att staden inte existerar och det gick så långt att stadens kommunikationsavdelning år 2019 utfärdade en belöning till den person som kunde bevisa att Bielefeld inte finns.
Belöningen delades aldrig ut, men i den gamla delen av Bielefeld finns en minnessten – för staden som inte finns.
– Det var vansinnigt tufft att komma dit efter tre år som förstemålvakt och hamna helt i skuggan. Jag fick intala mig att jag fick den bästa träningen jag kunde få, på den allra högsta nivå och det var sjukt viktigt för mig att suga i mig så mycket som möjligt för att jag skulle vara redo den dagen jag fick spela. Jag fick driva mig själv otroligt hårt i den dagliga verksamhetenen för att inte tappa. När man spelar matcher har man en annan rytm, men som andremålvakt kan man inte göra något annat än att fokusera på den dagliga utvecklingen.
”Här och nu allt som är viktigt” Med vilken målsättning är du nu i Sundsvall?
– Personligen är det att ta en plats i startelvan och när jag väl är på planen är det att spela bra så att jag kan hjälpa laget så mycket som möjligt. Laget har tidigare pendlat en del, men jag tycker att vi ska kunna bli ett stabilt allsvenskt lag, och vi ska ha ambitionen att kunna klara oss kvar, samtidigt måste man vara realist och se att det skiljer väldigt mycket på förutsättningarna mellan Gif Sundsvall och lagen högre upp. Vi måste sätta ribban högt och inte bara vara nöjda med att vi är med.
Du vet att du ska lämna innan sommaren är slut. Hur ser du på din säsong?
– Vad som händer efter 31 juli är inte viktigt. Jag vet inte om Bielefeld ligger i första eller andra Bundesliga när jag är tillbaka och jag funderar inte över det. Allt som är viktigt är här och nu, säger Oscar Linnér.
Han tystnar. Han har pratat nästintill oavbrutet i 30 minuter, men tar nu en kortare paus innan han fortsätter med bestämd röst:
– Jag har inte spelat på två år, men jag har varit i en miljö där jag har tränat, lärt mig av de bästa och tagit steg framåt i min utveckling varje dag, men eftersom jag aldrig har fått spela har jag inte kunnat bevisa det. Jag vet att det är tuff konkurrens här också och ingen är garanterad speltid. Är det något jag har lärt mig är det inte ta någonting för givet. Aldrig någonsin.