De nederländska mästarna

Välbärgade köpmän var inte bundna av härskande kungar eller kyrkan och var generösa konstköpare. De ville bevara sig själva, sina familjer, vänner och staden i målningar. Ett imponerande antal konstnärer arbetade i Amsterdams fritänkande atmosfär, bland d

Rembrandt

Rembrandt var son till en mjölnare från Leiden och blev lärling som 13-åring. Han målade, handlade med konst och undervisade i Amsterdam. Efter 1642 avtog välståndet och populariteten, och han gick i konkurs. I motgång målade han friare med breda penseldrag, vilket vi kan se i En kvinna som badar och Flicka i fönstret.

Vermeer

Vermeer var son till en sidenvävare och var ganska okänd utanför Delft. Han var självlärd, hade inga elever, inga teckningar och endast 34 målningar tillskrivs honom. De flesta målades i två rum i hans hus, som Damsom sitter vid en cembalo. Vermeer målade långsamt och använde dyra pigment, som lapis lazuli. Han dog hastigt och skuldtyngd 1675.

Van Goyen

Jan van Goyen föddes 1596 och var konsthandlare, auktionsförrättare, tulpan- och fastighetsspekulant, men slutade sitt liv som gäldenär. Som son till en skomakare i Leiden etablerade han ateljé i Haag där han arbetade produktivt med billiga färger i nästan monokroma landskap. När han dog 1656 efterlämnade han 1 200 målningar och 1 000 teckningar, inklusive Landskap med två ekar.

Frans Hals

Frans Hals placerade oftast sina modellers armar över stolsryggar och använde synliga penseldrag. Han bodde hela sitt liv i Haarlem och insisterade på att modellerna skulle komma till honom. Han arbetade också som konsthandlare, med restaurering och skatteexpertis, men blev beroende av stadspension. Hans porträtt skildrar alla klasser, från Zigenarflickan och Den skrattande kavaljeren till Descartes.