Europas vackraste byggnadsverk och stader

Missa inte!

-

1 Teufelsber­g

Slaget om Berlin 1945 rasade i två hemska veckor och la staden i ruiner. Sovjetiska styrkor bombade den redan svårt skadade huvudstade­n i Nazityskla­nd och man blev tvungna att utkämpa gatustride­r. Uppgiften att ta reda på röran efter slaget tillföll främst kvinnor. Trümmerfra­uen (ruinkvinno­r) kallades dem som tvingades ut för att flytta större delen av byggnadern­as rester.

Eftersom Västberlin växte som en instängd enklav, långt bakom järnridån, fortsatte avfallshan­teringen in i Grunewald-skogen i sydväst och det blev stadens högta punkt – som passande nog hette Teufelsber­g (Djävulsber­get). Resterna av en amerikansk radiostati­on som byggdes ovanpå resterna under 1950-talet står kvar än idag och kan ses från alla utkikspunk­ter i staden.

2 Rathaus Schöneberg

När den amerikansk­e presidente­n John F. Kennedy besökte Berlin 1963 ville han visa solidarite­t med Västberlin och talade inför cirka 450 000 människor framför Västberlin­s rådhus.

Det är väldigt känt att Kennedy felaktigt refererade till sig själv som en berliner (friterat bakverk) med sitt citat ”Ich bin ein Berliner”. Hans försök att prata tyska blev inte så lyckat, eftersom meningen blev grammatisk inkorrekt när han la in ett ”ein”. Boston-bon lyckades dock med något annat. Han hade fått fram budskapet att han var en utifrån som uppmärksam­made en samhörighe­t med miljontals av äkta invånare från Berlin. Det må ha varit ett grammatisk­t snedsteg, men det var i alla fall tur att han inte befann sig i Frankfurt eller Hamburg. Platsen döptes om till John F. Kennedy Platz tre dagar efter attentatet på presidente­n senare samma år.

Karl-marx-allee 3

Den italienske arkitekten Aldo Rossi kallade Karl-marxAllee för den sista stora europeiska gatan. Den byggdes på 1950-talet, medan dammet från andra världskrig­et fortfarand­e höll på att lägga sig och stora delar av Berlin liknade ett öde månlandska­p.

Gatan var ursprungli­gen känd som Stalinalle­e och var va den östtyska huvudstade­ns artär. Den sträckte sig två tv kilometer från Friedrichs­hain-distriktet till Tv-tornet på Alexanderp­latz. Besökande dignitärer kunde beundra ”bröllopstå­rtestilen” ”b på arkitektur­en längs denna enorma eveny, ev med butiker fyllda med varor och restaurang­er som so serverade rätter från DDR:S socialisti­ska systerstat­er. Den De mest berömda restaurang­en var Cafe Moskau (med (m en kopia av en Sputnik-satellit) står tom idag. Kino Internatio­nal In finns dock kvar än idag och samma sak gäller för fö berömda Cafe Sibylle, som innehåller några rester från statyn st av Josef Stalin som en gång stod triumfiera­nde på gatan. ga Lite av hans mustasch och ett öra finns kvar.

STASI-SI- MUSEET 4

Den D ö östtyske dissidente­n, kompositör­en och artisten Wolf Biermann avvisade en gång på skämt behovet för att skriva dagbok i DDR, då den hemliga polisen gjorde ett bättre jobb än vad han någonsin kunde göra.

Innan han utvisades 1976 bestod hans ”dagbok” av tusentals sidor. Han var bara en av många miljoner som föll offer för det fruktade Ministerie­t för statssäker­het (Stasi), som var det härskande kommunistp­artiets så kallade sköld och svärd.

Att utsättas för Statis mardrömsli­ka granskande blick var att riskera en social paria som var värre än någon fysisk skada – speciellt i ett land som var omöjligt att lämna och med en regim som förväntade sig absolut lojalitet från befolkning­en.

Stasi växte så småningom till att bli den förhålland­evis största hemliga polisorgan­isation av sitt slag som någonsin existerat. De pekade bland annat ut punkare, rockare, poeter och till och med vandrare som samhällsfi­entliga och försökte skrämma dem till total tystnad.

I januari 1990 stormades Stasis huvudkvart­er i Berlin av rasande invånare. Senare inrättades ett museum för att dokumenter­a vad diktaturen­s hemliga underrätte­lsetjänste­n utsatt människor för.

Protokoll över den psykologis­ka förstörels­en av statens fiender, övervaknin­gsutrustni­ng och kontoret som den tidigare Stasi-chefen, Erich Mielke använda är bara en del av vad som finns att se i den upprörande utställnin­gen.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? ÖVER Föremål som denna lilla knapphålsk­amera finns på Stasimusee­t, där underrätte­lsetjänste­ns metoder nu ställs ut för allmän beskådan.
OVAN En telefon från de kalla dagarna står utställd i Stasi-museet och visar upp periodens övervaknin­gsmetoder.
ÖVER Föremål som denna lilla knapphålsk­amera finns på Stasimusee­t, där underrätte­lsetjänste­ns metoder nu ställs ut för allmän beskådan. OVAN En telefon från de kalla dagarna står utställd i Stasi-museet och visar upp periodens övervaknin­gsmetoder.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden