ROBIN GÖR SIG REDO FÖR NÄSTA ROND
Snar ar isa ra oxaren Robin Safar klivet över Atlanten. I slutet av november är en proffsmatch inbokad i Las Vegas.
Vem som helst kan lyckas, det vill jag visa. Jag är inte någon speciell.
Visättra, en ljus eftermiddag. Robin Safar sitter i bilen och väntar på lillasyste rn innan de åker till träningslokalen. För Robin Safar är boxningsträningen viktigare än någonsin.
– Allting jag har offrat och all tid jag lagt ner, det är det som fått mig att hamna där jag är i dag. Och jag har bara börjat. Jag har en lång och ljus väg till toppen.
Närmast gäller USA och Las Vegas där han kommer bo och träna i ett år, på samma klubb som svenska världsmästaren Badou Jack. En match är planerad till slutet av november på Casino Rio i Las Vegas. Så fort arbetsvisumet är klart så lämnar han Sverige.
– Tre månader som max har jag varit borta tidigare. Det känns jobbigt att lämna familj och vänner, men jag vill ju nå mina mål. Det är värt det. Jag visualiserar att jag skall vinna matchen, att jag kommer ha ett bra hem i USA och allting går bra inför resan. Och min tränare följer med mig.
Det började med tvångsträning
För Robin började boxningen på behandlingshemmet på Gotland, där träningen var tvång.
– Ju mer jag mognat så har jag börjat prioritera bättre. På hemmet hittade jag andra drömmar och andra mål. Där började träningen på allvar, och efter det kom matcherna och boxningen. Det blev allvarligare efter det.
Där var det mest Mma-träning på schemat, men för Robin har boxningen alltid legat närmast hjärtat.
– Det har gett mig framtid och stabilitet, helt annat sätt att se på livet. Det har fått mig att må bättre. Det är det enda jag har i mitt huvud.
Träningen först
Cemil Karahan, Visättrakompisen och kampsportskollegan, går förbi. Han stannar och frågar om han vill komma över till en kompis. Men Robin säger med en tydlig röst att träningen väntar.
Som idrottsman är träningen en avgörande del. Det är inte alltid roligt att träna, berättar Robin. Om man mår dåligt efter att ha druckit alkohol, så är känslan när man inne på sjätte, sjunde veckan på träningscampet dubbelt så jobbig som en bakfylla.
– Man har ångest, är ledsen, hungrig, nedbruten. Alla runtomkring får ta all skit, se en må dåligt. Att de ändå pushar en, det får en att fortsätta framåt.
Efterlyser mer positivism
Robin berättar om en diskussion han och en vän hade kring människor som fallit fel men nu tagit en bättre väg.
– Varför hamnar de inte på nyhetsmorgon? Är där och provar vin och pratar om framtiden och varför de kan få andra människor att bli glada, i stället för att dra fram det mörka och fokusera på sådana frågor.
I rollen som förebild är han fast beslutsam.
– Vem som helst kan lyckas, det vill jag visa. Jag är inte någon speciell. Men sanningen är den att jag tror jag gör mer nytta om jag fokuserar på min grej just nu. Alla som ser det ser upp till det. Jag har planer för kommande generationer längre fram, då kan jag fokusera på det helhjärtat i stället.