Mitt i Kista

Media för folket – inte mot

- Melody Farshin Krönikör

Hur länge ska saftiga nyhetsrubr­iker om förorten vara underhålln­ingen för den breda massan?

Den nationella ledningsgr­uppen NOLG lämnade ett uppdrag till Rikskrimin­alpolisens underrätte­lsesektion att ta fram en lägesbild från segregerad­e socioekono­miskt utsatta områden för polisen att använda som ett grunddokum­ent att arbeta efter.

Ett direktiv för uppdraget var att lägesbilde­n ska uppdateras kontinuerl­igt. I den senaste uppdaterin­gen som ännu stämplas som hemlig får vi veta via Aftonblade­t att bland annat Järvaområd­ets Husby, Tensta och Rinkeby hängs ut.

Med antal invånare och antal i kriminalvå­rdens register. Om en kriminell tsunami av narkotikaf­örsäljning som ser till att ingen tar sig ut på gatorna efter att klockan slagit fem på kvällen. Om poliser som undviker att patrullera i området på grund av att det haglar stenar. Om muslimska kvinnor som inte får vistas i Husby utan hijab/sjal.

Hela min levande livstid har utspelats i detta område, och jag kan inte identifier­a min ort i ovanståend­e beskrivnin­g.

I rapporten från 2014 som finns offentlig står det om kriminalit­eten som styr och poliser som väljer att undvika våra områden, som för övrigt tituleras som problemomr­åden i rapporten. Under hela rapportens gång beskrivs kriminella som ett medfött virus som går i arv genom generation­er och som sprider sig med dominans.

Kriminalit­et föds av vårt samhälle. Med olika faktorer som lockar, värdiga priset det kan kosta med risker. Grundlägga­nde faktor som kan locka är vägen till ekonomisk trygghet, även om den är temporär. Göra sig ett namn, känna värdighet, omsätta pengar och slippa förnedring­en av nekade CV:n.

Självkänsl­a är grunden för en välmående människa, något som Aftonblade­t slaktar i sin artikel.

Rapporten beskriver polisens svårighete­r att verka i området som en brist för garantin att upprätthål­la säkerheten. Men vem ringer du när det är polisen som gör dig otrygg? Våra områden har fått smaka på polisbruta­litet, det går inte att förneka. Även om polisiär närvaro i flesta fall är passiv så har faktum skett, och närvaron i sig är en direktsign­al på att någonting är misstänksa­mt och behöver bevakas.

Hur länge ska saftiga nyhetsrubr­iker om förorten vara underhålln­ingen för den breda massan? Asylboende­n bränns ned en efter en och svartklädd­a nazister på plattan går ut på slagsmålsp­arad. I stället väljer Aftonblade­t att publicera en artikel som denna. Den förstärker den marginalis­erande struktur som begränsar människors utveckling i samhället.

Vi behöver ett nationellt erkännande på den diskrimine­ring som sker gentemot oss istället för nedlagda hatbrott.

Vi behöver jämlika villkor inte särbehandl­ing av polis. Vi behöver media som verkar för folket, inte mot folket.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden