Media för folket – inte mot
Hur länge ska saftiga nyhetsrubriker om förorten vara underhållningen för den breda massan?
Den nationella ledningsgruppen NOLG lämnade ett uppdrag till Rikskriminalpolisens underrättelsesektion att ta fram en lägesbild från segregerade socioekonomiskt utsatta områden för polisen att använda som ett grunddokument att arbeta efter.
Ett direktiv för uppdraget var att lägesbilden ska uppdateras kontinuerligt. I den senaste uppdateringen som ännu stämplas som hemlig får vi veta via Aftonbladet att bland annat Järvaområdets Husby, Tensta och Rinkeby hängs ut.
Med antal invånare och antal i kriminalvårdens register. Om en kriminell tsunami av narkotikaförsäljning som ser till att ingen tar sig ut på gatorna efter att klockan slagit fem på kvällen. Om poliser som undviker att patrullera i området på grund av att det haglar stenar. Om muslimska kvinnor som inte får vistas i Husby utan hijab/sjal.
Hela min levande livstid har utspelats i detta område, och jag kan inte identifiera min ort i ovanstående beskrivning.
I rapporten från 2014 som finns offentlig står det om kriminaliteten som styr och poliser som väljer att undvika våra områden, som för övrigt tituleras som problemområden i rapporten. Under hela rapportens gång beskrivs kriminella som ett medfött virus som går i arv genom generationer och som sprider sig med dominans.
Kriminalitet föds av vårt samhälle. Med olika faktorer som lockar, värdiga priset det kan kosta med risker. Grundläggande faktor som kan locka är vägen till ekonomisk trygghet, även om den är temporär. Göra sig ett namn, känna värdighet, omsätta pengar och slippa förnedringen av nekade CV:n.
Självkänsla är grunden för en välmående människa, något som Aftonbladet slaktar i sin artikel.
Rapporten beskriver polisens svårigheter att verka i området som en brist för garantin att upprätthålla säkerheten. Men vem ringer du när det är polisen som gör dig otrygg? Våra områden har fått smaka på polisbrutalitet, det går inte att förneka. Även om polisiär närvaro i flesta fall är passiv så har faktum skett, och närvaron i sig är en direktsignal på att någonting är misstänksamt och behöver bevakas.
Hur länge ska saftiga nyhetsrubriker om förorten vara underhållningen för den breda massan? Asylboenden bränns ned en efter en och svartklädda nazister på plattan går ut på slagsmålsparad. I stället väljer Aftonbladet att publicera en artikel som denna. Den förstärker den marginaliserande struktur som begränsar människors utveckling i samhället.
Vi behöver ett nationellt erkännande på den diskriminering som sker gentemot oss istället för nedlagda hatbrott.
Vi behöver jämlika villkor inte särbehandling av polis. Vi behöver media som verkar för folket, inte mot folket.