Trygghet enligt vems tolkning?
Polisledningen inför projektet ”Mareld” som innebär att de vill utöka närvaron i Stockholms förorter med ytterligare 300 nya poliser. Ett lönepåslag erbjuds för att fler ska acceptera arbete i orterna som klassas som osäkra.
SVT gör nyhetsintervjun med en polisassistent på Rinkebystråket som menar att man möjligen måste öka lönen med 5 000 kronor för att locka fler poliser till områden där, enligt honom, kriminella tagit över. Regionpolischefen Ulf Johansson säger att metoden även används i Södertälje och bygger på kunskap och erfarenhet. Det tycks finnas en medvetenhet om följden av hög fattigdom och arbetslöshet. Varför ska man då höja polisernas lön, när man i stället kan skapa lön för dem som går utan?
Reportaget visar även Rinkebybor av den äldre generationen som bekräftar känslan av otrygghet och ställer sig positiva till ökad polisnärvaro för att granska områdets ungdomar.
Många av våra föräldrar är positiva till samtliga förslag som kommer från den svenska polisen. Har man flytt från polisstat så är det första mötet med polisen i Sverige oftast god och tacksamheten för det bidrar till ett starkt förtroende. Polis som lösning mot en otrygg känsla blir därmed ett alternativ värt att testa.
Men vilka exakt är de som bidrar till otryggheten? Är det områdets egna barn, är det grabbar i grupp, är det en hemlig grupp som känns av men som ingen har sett?
Den första kontakt som många unga får med polisen däremot är vid drogtester. Ett integritetskränkande möte där varannan utvald får negativt resultat.
Polisledningen menar att det är svårt att locka ut tjänstemän till våra områden då det finns ett starkt polisförakt. Vem föds dock med föraktet, tvärtom de flesta pojkar drömmar om att bli poliser. Men något sker under uppväxten. Pissprov, förhör, stoppandet, misstänkliggöranden, punkteringen av en människas självkänsla.
I dessa fall är det just polisen som skapar den otrygga känslan. Du vet aldrig när du kan bli stoppad och vad du kan misstänkas för.
Samtidigt så sänder norsk public service NRK ett reportage från Rinkeby och Husby som orter där kontrollen tappats helt. Återkommande tema, trygghet som bristvara i orten. Reportaget visar hur Husbybor uttrycker missnöje gentemot inspelningen, med största sannolikhet då ett kamerateams sändningar oftast leder till misstänksamhet och minskad trygghet för den som är ung i området.
Stockholm stads fokus på att etablera Eurovision i förortsområden har varit hundra gånger kraftigare än något så grundläggande som att ens definiera trygghet som omfattar samtliga boende, både ung som gammal.