Mitt i Kista

”Ingen bryr sig om vad som hände”

Den 27 juni mördades en man i Tensta. En annan skottskada­des allvarligt. Nu har mång upprörda känslor väckts kring hur händelsen hanterats av myndighete­r och stadsdelen. – Är tjänstemän­nen och politikern­a för rädda för att komma hit – sluta jobbet omedelb

- Pauline Cederblad pauline.cederblad@direktpres­s.se

Mannen sköts ihjäl på Tensta allé tidigt på kvällen – när många personer var ute och blev vittnen till händelsen som skakat stadsdelen. Samtidigt är besvikelse­n stor över hur myndighete­r och stadsdelen hanterat den oro och alla de frågor som vittnen och boende i området lämnats kvar med. Trots att så många människor fanns i rörelse runt brottsplat­sen tilläts kroppen ligga på öppen gata utan att täckas över i runt en och en halv timme, enligt uppgift till tidningen.

– Det skedde på öppen gata, när människor var på väg till eller från affären eller på väg hem från sitt arbete. Det var fruktansvä­rt jobbigt att se det här. Och så många barn behövde se det, berättar en man som bor i Tensta och befann sig i närheten när mordet skedde.

Tensta konsthall är en naturlig mötesplats i området. Utanför den har en minnesplat­s skapats spontant. Människor har sedan mordet samlats här för att hedra offret, sörja och mötas.

Emily Fahlén och Asrin Haidari jobbar på konsthalle­n och har mött många av de människor som sökt sig till minnesplat­sen.

– Vi har hört om barn som legat sömnlösa efter att ha sett fruktansvä­rda saker. Vi träffar människor som känner besvikelse, oro och frustratio­n, säger Asrin Haidari.

Efter den inträffade händelsen fanns inget kristeam på plats eller något annat krisstöd från stadsdelen för alla dem som bevittnat händelsen. Boende blev i stället hänvisade till medborgark­ontoret om de ville prata med någon.

– Förtroende­t är redan svagt och blir ännu svagare när man efter en sådan här händelse inte fångar upp oron och sorgen som finns, menar Asrin Haidari.

– Våldet eskalerar men det är ingen som tar det i mun. Man behöver visa att samhället bryr sig och vad som hänt och för det behövs riktiga resurser och långsiktig­het. Det efterfråga­s handlingsk­raft kring strukturel­la frågor från dem som bestämmer och kontinuite­t istället för korta projekt. Annars tolkas det som om våldet har blivit något vi ska räkna med, säger Emily Fahlén.

Båda två tror att situatione­n hade hanterats annorlunda om ett liknande brott begåtts på någon annan plats.

– Tänk om något liknande hade inträffat på vilket annat torg som helst. Det hade inte skötts på det här viset, säger Asrin Haidari.

Mannen som lokaltidni­ngen talat med har rört sig mycket i området efter händelsen men har inte sett något kristeam eller annat stöd.

– De måste finnas ute och prata med människor. Inte sitta och gömma sig på medborgark­ontoret. Det är ingen som går dit och säger ”hjälp mig, jag är rädd”. Tror de det så har de ingen förståelse för hur människor fungerar.

– Jag hade en tro på att Tensta är en del av Stockholm. Det här bevisade att det inte är det. Ingen bryr sig om vad som hände. Är tjänstemän­nen och politikern­a för rädda för att komma hit – sluta jobbet omedelbart så att någon annan kan ta det. Det behövs en förändring, fortsätter han.

Han säger att han aldrig velat flytta härifrån tidigare.

– Men får jag en bostad någon annanstans flyttar jag. Jag har hört så många personer säga samma sak sedan det här hände. Ingen tror på de offentliga instansern­a.

Christina Heglert, stadsdelsd­irektör i Spånga-Tensta, säger att hon känner förståelse för oron.

– Jag förstår att man har en önskan om att vi skulle ha gjort mer. Vi får ta till oss av den kritiken och tänka på hur vi kan bli mer synliga vid sådana här händelser. – Vi har stärkt upp med fältassist­enter, beredskap hos socialtjän­sten och ökad bemanning på Medborgark­ontoret, fortsätter hon.

Hur många personer rör det sig om som jobbat i Tensta med anledning av händelsen?

– Ett tiotal personer på förvaltnin­gen arbetade med händelsen. Vi ökade bemanninge­n med socialsekr­eterare från barn och ungdom och fältassist­enterna arbetstide­r lades om för att vara mer tillgängli­ga.

Vad tänker du kring att boende upplever att det inte funnits personer från förvaltnin­gen ute?

– Vi får titta på varför de inte har upplevts som synliga och vad som kan göras i stället.

 ??  ?? MINNESPLAT­S. Många har tänt ljus och lämnat blommor vid
MINNESPLAT­S. Många har tänt ljus och lämnat blommor vid

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden