Vem definierar vad som är neutralt?
EU-domstolen har beslutat att arbetsgivare har rätt att förbjuda anställda att bära hijab på arbetstid. Företagen har alltså rätt att utforma arbetskläderna, enligt citat, så neutralt som möjligt. Men vem definierar vad som är neutralt? Ett förbud är ändå ett ställningstagande.
Min filosofi säger att det är lika fel att förbjuda, som att påtvinga. Kan ni tänka er rubrikerna om det var obligatoriskt att bära hijab på arbetstid? Det är minst lika förtryckande och frihetsberövande att rycka ifrån en människa valet att täcka sig, som ett påtvingande hade varit.
Återigen blir det en debatt om kvinnans klädsel och ett underskattande av kvinnans fria vilja. Ingen annan än kvinnan själv har rätten att bestämma över kvinnans klädsel.
Beslutet har fattats efter ett belgiskt och ett franskt fall. I Belgien avskedades en beslöjad kvinna där religiösa symboler var förbjudna på arbetsplatsen, och i Frankrike var det en kund som störde sig på att en ingenjörskonsult bar slöja. Jag stör mig dagligen på saker. Framför allt på folk med tröjor som det står ”Surf Boy California 82” på. Personen har aldrig varit i Kalifornien, hade aldrig kunnat hantera en surfbräda och var inte ens född år 1982. Men det ger mig inte rätten att beröva personen på rätten att välja klädsel.
Det finns klädkoder i stora delar av Mellanöstern, och det pekas ofta ut som ett kvinnoförtryck, vilket det givetvis är då det är påtvingat. Men i Frankrike där man förbjudit heltäckande slöja (niqab) så kan du även bötfällas om du bär en stringbikini eller solar topless. En kvinna kan alltså fällas både för att ha varit för påklädd, och för lättklädd. Ändå så klassas Europa som en av de mest fria delarna av världen. Hur är de reglerna inte lika kvinnoförtryckande?
De enda gångerna jag har sett att muslimsk eller traditionell klädsel har blivit mer negativt bemärkta är när västvärlden har skapat trender av det. Som när alla hipsters plötsligt började odla skägg.
I min uppväxt har jag alltid sett männen omkring mig med renrakade ansikten. Med blodskorpor på kinderna från den dagliga rakningen, och en stubb som vuxit ut igen innan arbetspasset ens är över. När skägget blev accepterat av normen var det som en befrielse för många, plötsligt var han trendig i stället för terrormisstänkt.
Samma sak gäller harembyxor, kurtas och palestinasjalar. Kulturell klädsel som approprieras innan den godkänns av normen. Ibland görs det även så otroligt fel och berövar hela den egentliga meningen med plagget.
Lever vi verkligen i en samtid där det är upp till modebloggare och hipsters att avgöra hur minoriteter i Europa får och inte får klä sig? Det skulle inte chockera mig om hijaben plötsligt blev årets modeaccessoar år 2022.
Lever vi verkligen i en samtid där det är upp till modebloggare och hipsters att avgöra hur minoriteter i Europa får och inte får klä sig?