Kravaller inget nytt påfund
Södermalm 1917 och Husby 2013. Kravaller har funnits i alla tider och är inget nytt påfund. Håkan Blomqvist påminde om det när han föreläste om sin bok ”Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917” på Husby träff.
Det var Norra Järva stadsdelsråd som bjudit in Håkan Blomqvist, historiker på Södertörns högskola, för att han skulle föreläsa om sin bok ”Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917”. Hans arbete är en del av ett stort projekt, som berättar om det omvälvande året 1917.
– Det organiseras stadsvandringar och olika kulturella event under hela det här året, tillsammans med ABF Stockholm och Arbetarrörelsens kulturhistoriska sällskap.
Håkan Blomqvist berättar om bakgrunden till kvinnornas upplopp på Södermalm. Under första världskriget exporterade Sverige spannmål och andra livsmedel till Tyskland, som befann sig i krig. Det ledde till livsmedelsbrist, höga priser och hunger här hemma. 1916 infördes ransonering av livsmedel och en hel byråkrati växte fram.
– Det var en gigantisk apparat, som naturligtvis inte fungerade. Socker ransonerades hösten 1916 och bröd i januari 1917.
Första världskriget pågick för fullt och nöden var stor i flera länder. Den 8 mars 1917 plundrade kvinnorna brödbutikerna i S:t Petersburg. Militären skickas ut för att slå ned upproret, men soldaterna ansluter sig istället.
– Det leder till att tsardömet faller, efter 300 år vid makten. Naturligtvis påverkar revolutionen i Ryssland den politiska atmosfären även i Sverige.
Hungersnöden förvärras. Den 11 april 1917 demonstre- rar fiskare-hustrur i Söderhamn. Bristen på mat ledde till att barnen fick olika bristsjukdomar på grund av undernäring. Kvinnorna i Malmö och i Söderköping gjorde uppror, plundringar av butiker bredde ut sig över hela landet och ofta var det kvinnorna som gick i första ledet.
Hungerprotesterna svepte över hela landet. 250 000 människor deltog. Böndernas lager tvångsköptes eller plundrades. Även flera av landets regementen deltog i protesterna. Hela Västmanlands regemente anslöt sig till hungermarschen. Då bildades en frivillig skyddskår, som skulle kunna försvara makten mot arbetarna. Så nära var Sverige en revolution. – I mina historieböcker i skolan stod ingenting om hur nära en revolution vi var i Sverige 1917, säger Håkan Blomqvist. Där stod det bara om livsmedelsbristen och att en ”irritation” hade uppstått, som sedan ledde till att högerregeringen avgick.
Den 5 maj 1917 nådde hungerupploppen Södermalm. Ett rykte sade att det fanns potatis i en butik på Södermannagatan 33. Butiksföreståndaren medgav att det fanns lite. Men utanför stod hundratals som blev utan. Protesterna växte i styrka, ridande polis kallades till platsen och använde sablar och piskor mot kvinnorna. En kvinna greps och hon skrek orden som fick upploppet att bryta ut. ”Hjälp, kan ingen hjälpa mig lös?” Då brakade det loss ordentligt. Upploppet pågick till midnatt.
En månad efteråt nåddes kulmen på hungerprotesterna i landet. Den 5 juni hände det som kallats ”Stockholms blodbad”. När ridande polis angrep tiotusentals protesterande människor på Gustav Adolfs torg. Därefter fick Sverige en ny regering, som bestod av liberaler och socialdemokrater. Året därpå infördes allmän rösträtt och 1919 beslutades om 8 timmars arbetsdag. Håkan Blomqvist avslutar med att fråga publiken: – Såg ni teveserien ”Fröken Frimans krig”? Jag gjorde det. Jag väntade och väntade, men det sociala upproret fanns inte alls med.
I mina historieböcker i skolan stod ingenting om hur nära en revolution vi var i Sverige 1917.