Kurs för unga filmare
– Vi startade en förening med hopp om att göra skillnad. Sakariya Hirsi grundade tillsammans med sin kompis Hundessa Mohammed föreningen Welcome 2 Second Chance Children and Youth association of Sweden. Nu håller de en filmkurs för unga i Folkets Husby.
– Vi är en ideell förening med ett 30-tal ledare mellan 17 och 23 år och ungefär 180 medlemmar, säger Sakariya Hirsi.
Allt började med ett projekt när Sakariya Hirsi fortfarande gick kvar i gymnasiet. Det var under den tid när flyktingströmmen var som mest intensiv.
– Det var ett projekt i Ung företagsamhet, säger Sakariya, men jag var inte intresserad av att sälja prylar. Jag hade arbetat som volontär och ville göra något annat.
Idag finns föreningen i Huddinge, Liljeholmen, Flemingsberg, Tensta och Husby. Ledord för föreningen är förändring, sammanhållning och gemenskap.
– Vi började med ett fotbollsprojekt för att integrera nyanlända. Nu har vi flera andra aktiviteter, olika sporter, ledarskapskurser, workshops, tjejer har verksamhet för tjejer och en grupp ägnar sig åt marknadsföring. Men just nu har vi en kurs i att göra film.
Filmkursen pågår måndag- och fredagskvällar i Folkets Husby under ett antal veckor. Kursens tolv deltagare ska tillsammans göra en spelfilm på fem minuter. De får lära sig att skriva manus, agera som skådespelare, filma, redigera och regissera.
– Vårt mål är att samla en grupp filmare, som gör filmer från området, säger Sakariya Hirsi. Filmen kommer att visas här i Folkets Husby senare i oktober.
Den här kvällen är fotografen och filmaren Fernando Illezca föreläsare. Han är ursprungligen från Husby och är den som gjorde dokumentären om fotbollslaget Atletico Husby. När laget precis hade kommit upp i division 5, dödades lagets bäste spelare, Romario. Han blev knivhuggen till döds. Det är en historia som alla i Husby med omnejd känner till.
Fernando Illezca börjar med att fråga de närvarande varför de är med på kursen och vilka förväntningar de har.
– Jag vill mest vara bakom kameran
säger Subojhan Kandeepan, en av deltagarna. Jag brukar fotografera och tar porträtt på mina vänner. Yonatan Abcelom vill däremot vara framför kameran. – Ja, jag har alltid varit intresserad av skådespeleri, men mina föräldrar vill att jag ska göra något annat. Det är första gången för mig och jag ville pröva, innan det är för sent.
Peniel Dagmawi, som sitter bredvid Yonatan, föredrar att arbeta bakom kameran.
– Jag kom hit mest för att det verkade vara kul, säger han.
Dilwar Dalshad däremot vet precis vad han vill.
– Jag älskar att vara framför kameran. Jag känner mig som Brad Pitt! Jag måste uppfylla mina drömmar.
Fernando Illezca berättar lite om sig själv och hur hans karriär sett ut. Hur han kände att han ”inte hade några ord” och började plugga. Efter studier på universitetet gick han regilinjen på Dramatiska Institutet. Han började filma Sagan om Atletico Husby. Men det var ”uppförsbacke” hela tiden.
– Men så dog Romario, och då blev de på tv intresserade. De ville ha en endimensionell historia, samma historia som vi hör hela tiden. Ni vet, den om brorsan som hindrar syrran att gå på bio, eller om invandrarkillen som träffar tjej från innerstan.
Fernando Illezca ville inte. Han bröt med producenten och gjorde sin egen film.
– Det var ingen lätt eller rak väg, säger han. Men jag ville gå min egen väg.
Han lyckades slutföra filmen och den köptes senare och visades i svt. Efter en stunds diskussion om branschens villkor, börjar Fernando Illezca lära ut sina filmkunskaper:
– När jag säger bildutsnitt, vad tänker ni på då?