Löftet: Hårdare tag från alla
Från Spånga i norr till Sätra i söder ropar boende efter insatser mot otryggheten och brotten. Och helt plötsligt kräver politiker från både höger och vänster hårdare tag, övervakning och ordningsvakter. Finns det längre någon skillnad mellan blocken? SVÄ
”Även de rödgröna lokalpolitikerna hejar nu på för kameror och vakter.”
Överallt diskuteras stockholmarnas trygghet. I Facebook-grupper varnar grannar varandra för potentiella inbrottstjuvar. I lokala nyhetssändningar syns handlare kräva ordningsvakter till förortscentrumet. Och i tv-programmet Jills veranda pratar rapparen Erik Lundin om gängskjutningarna som en nationell kris.
Frågan om stockholmarnas trygghet har till och med letat sig utanför Sveriges gränser. Efter att en handgranat i januari dödade en cyklande man i Vårby gård beskrev New York Times, på sitt Instagram-konto, Sveriges trygghet som ”punkterad”.
Att stockholmarna känner otrygghet syns också i statistiken. I Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning (NTU) för 2017 upplevde hela 77 procent av enkätpersonerna i polisregion Stockholm att brottsutvecklingen ökat de senaste tre åren.
I Stockholms förorter har trygghets- frågan gång på gång hamnat i fokus under året som gått. I Spånga och Sätra har lokala handlare krävt att politikerna agerar efter alla snatterier och rån. Samtidigt har det strömmat in förslag om övervakningskameror och ordningsvakter till de lokala stadsdelsnämnderna.
I budgeten för i år lägger den rödgröna majoriteten i Stadshuset 200 miljoner på en trygghetsfond, 20 miljoner på mobila ordningsvakter och fem miljoner på kameraövervakning.
Och i Stockholms stadsdelsnämnder är det inte längre bara allianspartierna som pratar hårdare tag. Även de rödgröna lokalpolitikerna hejar nu på för kameror och vakter. Men att de skulle ha svängt håller de inte med om.
S: ”Vi har inte svängt”
Socialdemokraterna i Skärholmens stadsdelsnämnd, där frågan om ordningsvakter i Sätra centrum blossat upp, menar att de aldrig sagt nej till kameror och vakter.
– Vill befolkningen ha det så får vi fixa det. Men tvärtemot allianspartierna så är vi realistiska. Stadsdelen har inte rådighet i frågan om ordningsvakter. Menar man på fullt allvar att stadsdelsförvaltningen i Skärholmen med sin redan strikta och ansträngda budget ska stå för dessa kostnader? Det är orimligt, absurt och populistiskt, säger Salar Rashid (S), ledamot i Skärholmens stadsdelsnämnd.
L : ”Inte trovärdiga”
Jo, de har visst svängt, skrattar Jan Jönsson (L), i Skärholmens stadsdelsnämnd.
– Vi har pratat om kameror och vakter i minst två år. Först nu inser majoriteten att det här är en viktig fråga för väljarna. Enligt min åsikt är det helt klart att det är Socialdemokraterna som drivit igenom svängningen och att de ideologiskt inte har de andra partierna med sig. Därför saknar de kraft bakom orden, säger han.
I Skärholmen har den starkaste rösten mot ordningsvakter varit stadsdelsnämndens ordförande Lorena Delgado (V). Men efter stadshusets miljonsatsning tvingades även Vänsterpartiet lokalt gå med på att centrum kan få ordningsvakter (se faktaruta ovan).
M: ”En vindflöjel”
Anna König Jerlmyr (M), oppositions- borgarråd, går så långt att hon beskriver Socialdemokratisk trygghetspolitik som ”en vindflöjel som vänder efter opinionsvindarna”.
– Det vi ser är ett parti som inte visat intresse för trygghetsfrågorna under hela mandatperioden, som nu vaknar upp i ett valår och konstaterar att trygghetsfrågan är den kanske viktigaste valfrågan. Nu lägger de pengar på trygghet och väntar sig få väljarnas förtroende, men jag tror ärligt talat inte att väljarna går på det, säger hon.
S: ”Bra diskussion”
Men Karin Wanngård (S), finansborgarråd, håller inte med om att hennes parti svängt.
– Det där kan man ju alltid filosofera om, vad är en svängning och hur man ska resonera kring trygghetsfrågor. Men det som är tydligt sen jag tillträdde som finansborgarråd är att jag haft stort fokus på det segregerade Stockholm och de trygghetsåtgärder som måste till.
Vänstern = högern, eller?
Så, vilka skillnader finns det nu mellan de politiska blocken?
– Majoriteten kommer med oarbetade förslag som är halvdana bleka kopior av våra förslag. Vi vill lägga över 145 miljoner kronor mer på tryggheten, menar Anna König Jerlmyr som förutom kameraövervakning och ordningsvakter lyfter förslag om storskalig DNA-märkning för att motverka inbrott, införandet av en trygghetsjour och ” Trygg stad”, en modell från New York för att skapa attraktiva stadsrum.
Karin Wanngård, som är skeptisk till hur alliansen ska finansiera sina förslag, lyfter förvisso också kameror och vakter. Men hon pratar hellre om bostäder till unga, jobb och skolsats.