Petra banar väg för drönare
Petra Dalunde och hennes team ska förbereda samhället för ny teknik
I framtiden kan drönare komma att vara en självklar del av samhället. Men innan det sker finns det en mängd praktiska frågor som måste lösas - och det håller Petra Dalunde på att göra, från kontoret i Kista. – Det är inte så ofta ett samhälle får designa ett sociotekniskt system.
Det säger Petra Dalunde, operativ chef på Urban ICT Arena. De har tagit sig an drönarfrågan, men utvecklar inte motorer och propellrar. Istället fokuserar de på infrastrukturfrågor. Det är nämligen många frågor som väcks när man ska implementera ett helt nytt transportslag i ett samhälle.
– Om du tänker dig bilar som ett exempel, så handlar det om vägar, besiktning, drivmedel, försäkringar... Allt sådant som måste funka. Nu ska vi skapa ett helt nytt system för drönare.
Driver samhället framåt
Petra Dalunde förklarar och gestikulerar. Hon sitter tillbakalutat i en fåtölj, i kuddrummet utanför kontoret i Kista. Inuti den höga byggnaden samlas studenter, företag och offentliga aktörer i en innovations- och kommunikationsteknologisk treklöver. Bakom de enorma glasväg- garna utvecklas allt sådant som driver samhället framåt.
Och just nu fokuserar Petra Dalunde alltså på drönare. Hon funderar på allt ifrån laddning, och 5G till regler och etik. Allt för att kunna göra drönarna till en självklar del av samhället - istället för en udda företeelse som måste godkännas för varje enskild användning.
Och hon tvivlar inte på att drönarna kommer att bli viktiga.
– Drönare i en smart stad, det kommer att hända. Jag tror att i framtiden kommer all persontrafik att köras med drönare. Men det är ju längre fram i tiden.
Långt innan det kan ske finns det många andra saker som drönarna kan användas till. Transportera blod och organ. Ta luftprover och söka efter partiklar och gasläckor. Pollinera grödor. Vara ögon och öron vid en olycks- eller brottsplats. Fungera som portabel gatubelysning. Petra Dalunde spånar på idéer inom många olika fält.
Förstudie i sex månader
Men just nu befinner sig drönarprojektet i ett tidigt stadium. Urban ICT Arena har fått ett bidrag av statens innovationsmyndighet Vinnova för att göra en förstudie på sex månader. Under dessa sex månader ska de fundera på vad de behöver för att på riktigt utveckla allt som behövs för att implementera drönarna i samhället. Och sedan ska de ansöka om en hel massa mer pengar för att faktiskt genomföra projektet.
– Vi måste bland annat anlägga en flygplats för att kunna testköra drönarna. Bara det kostar uppemot en miljon.
Virtuell flygplats
Det handlar dock inte om en faktisk flygplats, med hangarer och flygledartorn. Istället handlar det om en slags virtuell flygplats där drönarna kan få tillstånd att testköras i olika zoner, som är mer eller mindre integrerade i den riktiga staden.
Och om de får pengar av Vinnova för att faktiskt genomföra projektet, då kommer Sverige bli världsledande på drönare. Ett sådant här projekt och en sådan här flygplats finns ingen annanstans.
– Det kan komma folk från hela världen och testa drönare här. Sverige kommer att vara i framkant.
Petra Dalunde är entusiastisk.
– Jag går igång på det storskaliga. Jag går runt och tänker på hur samhället kommer att se ut när jag går här om 15 år, och drönarna swishar förbi ovanför oss.