Klubben som går bra
ONSDAGSPROMENERAR. Varje vecka traskar 70-plussarna en mil och håller sig till ett tema Varje onsdag träffas medlemmarna i Wednesday walkers och promenerar en mil tillsammans. Vi hängde på en bit.
Efter att ha arbetat som motionsledare och sprungit tre mil i veckan femton år i rad blev Hasse Johanssons knän utslitna och byttes ut.
– Jag behövde komma i gång och röra på mig och kontaktade några gamla polare som också behövde det av olika anledningar: någon hade precis blivit änkling, någon hade genomgått en hjärtoperation och en annan hade kärlkramp, säger Hasse Johansson och fortsätter:
– Vi började gå promenader varje onsdag och alla fick ta med sig en polare som fick ta med en polare och så vidare.
Det var så promenadklubben bildades för fem år sedan. Den heter Wednesday walkers – helt enkelt eftersom de ses och promenerar på onsdagar. Upplägget är att gå en mil för att sedan avsluta med lunch på lokal. Nu har klubben 23 medlemmar och det är intagningsstopp. Medlemmarna är 70-plussare och enbart män.
”Har bara blivit så”
– Det har bara blivit så. Ingen har ” brutit isen” och tagit med en väninna. Kvinnor är välkomna. Men det är klart att det finns ett egenvärde i att vara enkönade också. Vi kan bli ganska skabrösa, säger Hasse Johansson och fortsätter:
– Vi pratar om allt möjligt, från religion till järnvägsräls. Ofta går man två och två, det är svårt att gå flera och prata samtidigt.
Wednesday walkers promenader äger rum i hela Stockholm, när det är ”otjänligt” går medlemmarna i innerstan.
– När det är för halt så håller vi oss där det är sandat, säger Hasse Johansson.
Rågmacka och dryck
Varje promenad brukar ha något tema som medlemmarna turas om med att leda. När StockholmDirekt träffar gänget är det tema broar. Det är minusgrader och vi möter upp gänget vid Liljeholmsbron för att följa med till Långholmsbron. Strax efter att vi kommit till den senare har Hasse Johansson en överraskning till vännerna. Ur ryggsäcken plockar han upp en termos med te och Jägermeister samt varsin rågmacka med prosciutto. Något som uppskattas av medlemmarna.
– En rolig grej med våra promenader är att det bara är de som leder dem som vet målet. Det är spännande. Ibland tävlar vi och gissar, ” vart är vi på väg?”, säger Christopher Friis som har varit med i klubben sedan 2015.
Vi pratar om allt möjligt, från religion till järnvägsräls. Ofta går man två och två, det är svårt att gå flera och prata samtidigt.