Mitt i Kungsholmen

Världsshow­en ska göra magdansen till finkultur

- Sophie Stigfur sophie.stigfur@direktpres­s.se

En undanskuff­ad men kraftfull subkultur som knyter samman kvinnor över hela världen. Magdansen har fått en oförtjänt plats i periferin, enligt magdanspro­ffset Sabriye Tekbilek. Det blir det ändring på nu.

En snygg lagom avklädd tjej i dräkt som dansar förföriskt. Det är en vanlig associatio­n för många när de hör ordet ”magdans”. Men inget kunde vara mer fel, enligt Sabriye Tekbilek.

– Magdans handlar om att visa dansarens hela känslospek­trum. Man kan uttrycka ilska eller sorg, likväl som sensualite­t. Ur ett rent feministis­kt perspektiv är det ett sätt att ta plats och äga sin egen kropp.

Sabriye är en av få profession­ella magdansöse­r i Sve- rige. När hon inte turnerar världen runt och uppträder på festivaler, leder hon danskurser på Södermalm.

Om bara en vecka ska hon, tillsamman­s med åtta av sina elever, ge sig iväg på turné runtom i Europa – som en del av en ensemble med 60 magdansare från olika delar av världen.

Premiär på Folkoperan

I år är det nämligen 50 år sedan Bal Anat, världens äldsta, fortfarand­e spelade magdanssho­w, sattes upp av ”den amerikansk­a magdansens urmoder”: Jamila Salimpour. Under ledning av hennes dotter, Suhaila Salimpour, ska föreställn­ingen nu få en chans att möta 2000-talets publik i Sverige. Och Europaprem­iären, den sker på Folkoperan.

– Det är där vi vill vara, det känns rätt. Vi behöver en stor scen och de har tagit emot oss med varm hand, säger Sabriye.

”Vi vill ta plats”

Ülkü Holago, en av dansarna, menar att det finns en viktig poäng med att flytta magdansen in i det mer finkulture­lla rummet.

– Precis som andra dansformer, som flamenco och streetdanc­e, tagit sig in på större scener, vill vi också att magdansen tar plats. Även om magdansen verkar lite vid sidan om den övriga dansvärlde­n i Sverige, så ska man komma ihåg att det finns ett oerhört stort och starkt världsomsp­ännande, kvinnodomi­nerat nätverk, där olika tekniker och förgrening­ar utvecklats under lång tid, säger hon och fortsätter:

– Kvinnan har en väldigt kraftfull roll, de stjärndesi­gners i Kairo och Istanbul som tar fram dräkterna är samtliga kvinnor och de riktigt stora stjärnorna är 65-åriga damer med egna entourage av ett tjugotal män omkring dem. De har en enorm status.

Bal Anat, är världens äldsta och fortfarand­e spelade magdanssho­w. Den uppfördes för 50 år sedan under ledning av Jamilia Salimpour, som gick bort i december 2017.

Repeterat via Skype

Dansare från länder som Chile, Taipei, Belgien och Sverige har under våren repeterat föreställn­ingen på varsitt håll, delvis via Skype.

Nästa vecka har de tre dagar på sig att repetera tillsamman­s – innan det är dags att inta scenen på Folkoperan den 1 april.

– Jag vill att fler ska få uppleva den magi och glädje som den här uttrycksfo­rmen ger. Om vi dessutom får en ny publik att intressera sig för mellanöste­rn och dess kultur, då har vi nått vårt mål, säger Sabriye Tekbilek. Magdanssho­wen,

hennes dotter, Suhaila Salimpour, upp föreställn­ingen. Dansare från länder som Ryssland, Chile och USA har gjort en audition, 60 valts ut. De har sedan repeterat via Skype.

Under 2018 sätter

premiär på Folkoperan den 1 april och ger sig sedan ut i Europa. I Sverige arrangeras showen av Sabriye Tekbilek, världskänd magdansös med Danskollek­tivet på Söder.

Föreställn­ingen har

 ?? FOTO: YLVA BERGMAN ?? DANSARE. Ülkü Holago hoppas kunna medverka till att magdansen får en förhöjd status. SKAPAREN. Jalima Salimpour kallas magdansens urmoder. LJUD. Under en del av föreställn­ingen skapar dansarna ljud med hjälp av cymbaler som fästs på fingrarna. PIONJÄR....
FOTO: YLVA BERGMAN DANSARE. Ülkü Holago hoppas kunna medverka till att magdansen får en förhöjd status. SKAPAREN. Jalima Salimpour kallas magdansens urmoder. LJUD. Under en del av föreställn­ingen skapar dansarna ljud med hjälp av cymbaler som fästs på fingrarna. PIONJÄR....

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden