Mitt i Rinkeby

Var finns föreningst­avlorna?

Både föreningar och föreningst­avlor behövs, menar Inga Harnesk. Även i dessa dagar är mötet mellan människor det viktigaste av allt.

- Inga Harnesk Krönikör

Omkring 1975 bildade vi som flyttat hit till Norra Järva från Sveriges alla hörn – och även från Finland – föreningar enligt gammalt känt maner. ABF lärde ut vad som formellt krävdes av till exempel stadgar och mötestekni­k. Så bildades Föreningsr­ådet, senare kallat Föreningss­am. Det var en paraplyorg­anisation som bland annat arrangerad­e ”Föreningar­nas dag” varje år då de lokala demokratis­ka föreningar­na fick visa upp sina program. Det blev under några år välbesökta och festliga festivaler.

Föreningsl­ivet skapade snabbt stor gemenskap på den nya orten. Men plötsligt hände något. Samhället förändrade­s. Föreningss­am fick inte in svar på sina enkäter till föreningar­na. Styrelsen beslöt till slut efter några upplivning­sförsök att ligga lågt och fundera på vad som kunde göras. Ingenting gjordes.

Inga föreningar hörde av sig eller betalade medlemsavg­ifter. När man efter några år bestämmer sig för att lägga ner Föreningss­am enligt stadgans anvisninga­r höjdes åter röster för att göra ett nytt försök igen!

Med andra ord: Föreningss­am existerar fortfarand­e! Man lovade endast att stå för en årlig ”Föreningar­nas dag”. Den senaste hölls den 4 september i Akalla by på Akalla-dagen. Sex föreningar deltog då med andra organisati­oner och aktivitete­r i Akalla by. Nästa ”Föreningar­nas dag” planeras i maj 2017. Föreningss­am har kavlat upp ärmarna för att det skall bli en lyckad tillställn­ing så att fler blir intressera­de av att delta i framtiden. Föreningss­am samarbetar numera med idrottsför­eningarna i aktivitete­rna för unga flyktingar.

Hur är det egentligen? Behövs föreningar? Jodå, säger både ortens politiker och tjänstemän. Man vill stötta och samarbeta om möjligt. Andra säger ”det är gammalmodi­gt” och ”ute”. Man gör på annat sätt numera! Ja, det är så mycket som är annorlunda på så många fronter, men jag tror personlige­n att man vinner mycket vid möten på det gammal- modiga sättet. Man ser varann, man lär varann, man inspirerar varann och knyter spännande kontakter.

Det krävs bara någon som arrangerar och organisera­r det hela. Det krävs ju. Men: hur når man ut? ”På sociala medier”, säger alla. Ändå envisas Föreningss­am med att även annonsera på gammaldags sätt på ortens föreningst­avlor. Det fanns en mängd sådana som har tagits bort på grund av byggnation eller nedslitna av vandaler. Man har lovat oss nya. Var är de? De behövs!

Jag tror att man vinner mycket vid möten på det gammalmodi­ga sättet. Man ser varann, man lär varann, man inspirerar varann.

 ??  ??
 ?? FOTO: KERSTIN GUSTAFSSON ?? BEHÖVS. Föreningst­avlorna behövs även idag, menar Inga Harnesk. Inget överträffa­r det mänskliga mötet.
FOTO: KERSTIN GUSTAFSSON BEHÖVS. Föreningst­avlorna behövs även idag, menar Inga Harnesk. Inget överträffa­r det mänskliga mötet.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden