”Jag kan bara göra mitt bästa”
Per Kjellander började sin tjänst som stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta den 1 mars i år. Hur känns det efter de första 100 dagarna på nya jobbet? – Jo, det känns bra. Det är ett viktigt uppdrag och det gillar jag.
Vad tänkte du när du fick jobbet? – Oj, var min spontana reaktion. Men jag är anställd av Stockholm stad och jag visste att det kunde bli aktuellt med byte av stadsdel.
Vem är du?
– Jag är från Mariestad i Västergötland och har jobbat kommunalt i många år.
Vad skiljer arbetet som stadsdelsdirektör i Älvsjö, som är den minsta stadsdelen i Stockholm, från Spånga-Tensta? – Kärnverksamheten ser ungefär likadan ut i Sveriges alla kommuner. Men den socioekonomiska situationen här är en annan. Det är inte helt enkelt att hantera, men det är inte enkelt för någon. Man kan inte uträtta mirakel, jag kan bara göra mitt bästa, tillsammans med mina duktiga medarbetare.
– Intresset är också 100 gånger större från tidningar, politiker och andra, när det gäller Spånga-Tensta.
Stadsdelen får åtskilliga miljoner varje år för att stärka den lokala demokratin. Vad gör ni konkret? – I det korta perspektivet vill vi bland annat utveckla medborgarkontorets verksamhet och bredda det de gör. Medborgarkontoret har kritiserats hårt den senaste tiden. – Ja, men klagomålen är väldigt få om man räknar med hur många besök de har. Det finns en utvecklingspotential, naturligtvis, vi måste alltid bli ännu bättre. – Konkret ska det förhoppningsvis bli fler medarbetare på medborgarkontoret, det är min ambition. Vi måste också bli ännu bättre på att ge hjälp till självhjälp. Det är inte lyckat om vi måste hjälpa personer med samma sak månad efter månad.
Men för många är det en omöjlighet att skriva helt korrekt svenska, även om man bott här länge. Att kräva att de ska lära sig det skulle innebära stora utbildningsinsatser. – Det är en balansgång, absolut. Samtidigt är det häftigt när de kan hjälpa någon, exempelvis att klara av att fylla i blanketten själv. De anställda på medborgarkontoret har berättat för mig om stoltheten människorna känner när det händer. – Det finns också ett nämndbeslut på att riktlinjerna för föreningsbidrag ska ses över. Men har inte det gjorts precis?
– Jo, det är möjligt, men innan jag började. Det är viktigt att pengarna kom- mer till rätt ställe och används på rätt sätt. Jag kan tycka att vi måste ha ett tydligare barn- och ungdomsperspektiv och att föreningar som får stöd ska arbeta konkret med demokrati och jämställdhet.
Tycker du inte att det är tydligt idag? – Jag vill inte recensera bakåt, utan blickar framåt istället. Det är så jag arbetar, försöker att inte titta för mycket bakåt, det är så många som gör det ändå.
Men kan man inte dra lärdom av tidigare erfarenheter? – Jo, men att exempelvis söka ansvarsutkrävande för något som hände 2010 är i regel meningslöst. Tensta marknad har arrangerats framgångsrikt lokalt under många år. Men numera är det den ekonomiska föreningen Glad stad som fått ta över. Ansvaret flyttades från Tensta. Hur tänkte ni där? – Jag tänkte inte alls eftersom besluten om arrangör fattades innan jag hade börjat. Vi får utvärdera hur det har gått.
Det finns en känsla av att människor behandlas olika. Hur kommer de att uppleva det här? – Det vet jag inte, vi får se vad utvärderingen visar.
Har du bra relationer till civilsamhället ? – Med de flesta har jag det. Inte med alla. Så är det. Har du hunnit träffa några föreningar? – Ja, jag har träffat några stycken. Jag kommer inte hinna träffa alla, då skulle jag inte hinna göra något annat.
Du borde ha tagit chansen när Järva Rent & Snyggt delade ut städområden. Då hade du träffat de flesta på en och samma gång. – Ja, det gick inte den gången. Ibland blir det så. Jag kommer att fortsätta träffa fler, allt eftersom.
Jag har förstått att du lyckats bli osams med flera föreningar här i Hjulsta? – Inte alls. Men tre föreningar har synpunkter på vår tillgänglighet. Under våren kunde jag inte på måndagskvällar, däremot har förvaltningen hela tiden varit beredd att ställa upp på möten kvällstid. Man ska även komma ihåg att mina medarbetare har reglerad arbetstid.
– Förhoppningsvis kan vi framöver hitta ett mer strukturerat samarbete med föreningarna i stadsdelen, ett gemensamt tänk. När det gäller nattvandring till exempel. Där är det bättre om vi samverkar mer, det är bättre än spridda skurar.
Är du ofta i Tensta?
– Ja, ganska mycket. Men som regel instängd på olika möten. Jag är mycket inne i stadshuset också, det hör till jobbet.
Vad är det tuffaste med ditt jobb? – Att det är så många som säger sig veta vad som behöver göras.
Är inte det bra?
– Nej, inte enbart. Men vet du allt?
– Nej, men jag kan ibland gå ifrån ett möte där de säger hur vi ska göra, och till ett annat där de säger det rakt motsatta. Jag tror också att vi måste göra färre saker, men bättre.
Vad är det roligaste med ditt arbete? – Att man kan göra skillnad. För det gör vi. Man kan glömma det ibland, men vi vet att vi hjälper många människor och det känns bra. Det är en av drivkrafterna till att man vill jobba kommunalt. Här märks det ganska snabbt, och det är roligt.