Från Kvarnbacka bollplan till Hawaii
Vore det inte för saknaden av familj och polare lever Sheriff Drammeh sin basketdröm – på Hawaii.
– Det här är nog bästa tiden på året, säger han och sneglar mot ungdomarna som spelar fotboll på Kvarnbacka BP, hans bakgård.
Många drömmer om att en gång i livet semestra på Hawaii. Där bor och studerar baskettalangen Sheriff Drammeh sedan två år. När han inte dribblar med ekonomins räknegåtor, eller syr kläder, har han en boll i handen.
– Jo, jag lever nog drömmen. Det är ett varmt land och jag får spela basket. Men drömmen... Den skulle vara total om mina kompisar levde med mig där borta.
Sheriff Drammeh var poängmaskin och spelmotor i BK Järvas framgångsrika P96-lag. Killarna var talangfulla tidigt och innan gymnasiestudier splittrade gänget hann de vinna riksmästerskapet för 15-åringar och året efter försvara RM-titeln.
– Ett fantastiskt lag. Verkligen talangfullt. Det fanns så mycket kärlek i och till laget. Vi saknade storlek, det vi hade var hjärta, lite talang och viljan att spela basket. Det var coolt, verkligen. Vi hade fett kul. Trots att vi mötte lag som hade storlek och spelsystem kunde vi vinna. Att vi mötte storklubbar brydde oss inte.
Sheriff var den mest lysande stjärnan och den som satsade fullt ut på basket. Liksom systern och landslagsspelaren Binta Drammeh gick han på Igelstavikens gymnasium i Södertälje och skolades in i Södertälje Knights. Hösten 2015 tillbringade Sheriff på Canarias Basketball Academy, det skulle få betydelse ett halvår senare. Först vände han tillbaka till Södertälje, fick kontrakt med mästarlaget Kings och vann SM-guld senare på våren.
Med hjälp av en talangscout, som sett honom på Kanarieöarna, kom Sheriff i kontakt med University of Hawaii och Hawaii Rainbow Warriors. Sheriff visade upp sig i juli och i början av augusti fick han ”kom hit”-beskedet. Järvakillen hann knappt med i svängarna, men var på plats till skolstarten.
– Mitt första år hade vi ett bra lag, historiskt klubbens bästa, säger han.
Sheriff hade det tungt inledningsvis, det dröjde innan han anpassat sig och fick speltid. Kring jul startade han en del matcher och fick i vissa 20–25 minuters speltid. Warriors nådde slutspel, överlevde första omgången och var bland de 32 bästa när det tog stopp.
Inför den gångna säsongen tappade skollaget tio spelare, därmed kvalitet. En signal om Järvakillens nya status syns i lagbilden för 2016/17. Sheriff sitter mitt bland spelarna i främre raden och är ensam om att ha boll i händerna.
– Det visar väl att coacherna har förtroende för mig. Det är coolt, häftigt och händer inte så många. Det var jag bland 15 spelare och gav en bra känsla. Självförtroende.
Han värjer sig för påståendet att det upplevs som att han är lagets fixstjärna.
– Nej, många är bra. Jag är en av flera viktiga.
Sheriff har spelat i många pojk- och ungdomslandslag. Förra veckan togs en stor seniortrupp ut till breddläger inför höstens VM-kval. På grund av studierna på Hawaii är landslagsspel inaktuellt, men flera icke uttagna nämns i förbundets pressutskick.
Borde du ha omnämnts, som andra med förhinder?
– Det tror jag inte. Jag var med i en observationstrupp och fick brev om olika läger. Att jag inte blir kallad är okej för mig. Jag är inte där ännu, utan åker tillbaka till skolan och jobbar på att bli bättre. En bra säsong med Hawaii är viktigast för mig, säger Sheriff Drammeh, som när drömmen om spel i NBA.
– Man måste drömma.