14 stadsdelar kanbli fem
En sammanslagning kan minska byråkratin – men ävendemokratin
Idag finns 14 stadsdelar i Stockholms stad och därmed lika många stadsdelsförvaltningar och nämnder. Moderaterna har föreslagit att de nuvarande stadsdelarna ska slås ihop till fem ungefär lika stora stadsdelar. De menar att större upptagningsområden ska minska byråkratin och ge större likvärdighet.
– Som det ser ut idag så kan det skilja mycket i sociala insatser mellan stadsdelar på grund av skillnad i ekonomiska muskler, säger Anna König Jerlmyr (M) oppositionsborgarråd i Stockholm. Genom att minska den övergripande byråkratin kan vi få loss mer resurser.
Men vad händer med den lokala demokratin? Om Järvaborna måste åka till Bromma eller Vällingby för att träffa sina lokala politiker.
– Ja, det är viktigt att känna att man kan påverka. Vi behöver förstärka närvaron lokalt och bjuda in till medborgardialoger.
Hur ska det gå till om nämnderna slås ihop?
– Det går att utforma, säger Anna König Jerlmyr. Man kan alternera möteslokalerna till exempel. Vi vill dessutom flytta centrala förvaltningar till ytterstaden.
Vad socialdemokraterna i Stockholms stad vill, vet de inte själva.
– Stadsdelsnämndens viktigaste uppdrag är att vara ett demokratiskt nav, och i vissa stadsdelar fyller de en viktigare funktion än i andra, säger biträdande finansborgarråd Karin Gustafsson (S). Närheten till politiken, tycker jag är oerhört viktig.
Tänker ni behålla stadsdelsnämnderna i sin nuvarande form?
– Jag är inte säker på om det ska vara åtta stadsdelar, eller tio eller om det är rätt organisation över huvud taget. Jag vet inte. Vi behöver fundera över hur vi bäst vi ska organisera våra lokala verksamheter. Det är helt orimligt att veta hur vi ska ha det nu, före valet.
Men vet ni så mycket mer efter den 9 september? Om ni vinner valet i Stockholm.
– Nej, men jag vet att vi kommer att ha lokala politiker, som bor och verkar lokalt i våra stadsdelar. Men inte säkert i den organisatoriska form som vi har idag. Med tanke på hur staden växer så kanske inte den nuvarande formen är den rätta. Vi behöver analysera situationen.
En rundringning visar att socialdemokraterna lokalt vill
Genom att minska den övergripande byråkratin kan vi få loss mer resurser.
behålla det nuvarande systemet, medan moderaterna vill minska antalet nämnder.
Anna Jonazon, (S) gruppledare Spånga-Tensta stadsdelsnämnd:
– Det vore förödande att minska stadsdelsnämnderna och att man inte tar vara på lokalpolitiker med förankring i området, som besitter en unik lokal kännedom. Att utöka avståndet mellan politiker och de boende i stadsdelen kan bygga på den negativa vi- och dom-känslan.
– Jag ser inga fördelar. En sådan förändring kan minska det lokala demokratiengagemanget.
Ole-Jörgen Persson, (M) vice ordförande i SpångaTensta:
– Jag tror inte antalet stadsdelsnämnder i sig är avgörande för den lokala demokratin. Snarare är jag övertygad om att den lokala förmågan att leverera välfärdstjänster med kvalité och valfrihet för medborgarna är viktigare för de flesta än antalet nämnder eller antalet politiker.
Benjamin Dousa, (M) vice ordförande i Rinkeby-Kista:
– Man får inte låsa sig vid att politik bara diskuteras på sammanträden, där väldigt, väldigt få vanliga medborgare dyker upp. I mitt uppdrag som politiker träffar jag människor hela tiden, på kampanjer, i skolor, på arbetsplatser och vid föreningssammankomster, det kommer ju inte att förändras.
– Det finns tydliga fördelar med färre stadsdelar. Den främsta handlar om att styra resurserna bort från byråkrati och till förskolan, socialtjänsten och äldreomsorgen.
Elvir Kazanic (S) ordförande i Rinkeby-Kista:
– Jag tycker att systemet är bra som det är. Servicen ska vara nära dem som berörs och vi som är förtroen- devalda ska vara nära våra väljare. Om de slår ihop till större stadsdelar så förlorar nämnden sitt syfte. Det är inte en perfekt organisation, men den fungerar. De har kapat tillräckligt redan, från början var det fler stadsdelsnämnder som hade större befogenheter.