”Unga är de stora förlorarna”
De skärpta amorteringskraven har börjat ge effekt. Men vissa grupper påverkas mer än andra av det senaste årets förändringar. –Unga och de som står utanför marknaden är de stora förlorarna, säger Mats Wilhelmsson, fastighetsprofessor på KTH.
Lånefesten tycks vara över. Sedan det nya skärpta amorteringskravet infördes i år har det blivit betydligt svårare och mer kostsamt för hushållen att låna pengar till sitt bostadsköp.
Men vissa grupper har påverkats mer än andra. Enligt Mats Wilhelmsson, professor i byggoch fastighetsekonomi på KTH, är det nu uppenbart att unga och de som inte redan är inne på köp- och säljmarknaden har drabbats hårdast.
– De som står utanför marknaden har dragit nitlotten. Unga och de som inte har köpt något men vill in är de stora förlorarna. De nya kraven gör att deras möjlighet att köpa har minskat väldigt mycket, samtidigt som vi har en ickefungerande hyresmarknad, säger Mats Wilhelmsson.
Priserna har sjunkit stadigt i Stockholm sedan i höstas. Särskilt nyproduktionen har tagit en hård smäll när spekulationsköparna försvunnit, vilket har smittat av sig på övriga marknaden.
Mats Wilhelmsson tror inte att det kommer ske några ytterligare dramatiska prisfall framöver. Däremot väntar en svår tid för många innan de nya förändringarna har satt sig, särskilt kännbart blir det för de som har behov av att flytta på sig.
– Förlorare är även de som har behov av att röra på sig men blir inlåsta. Det gäller alla åldersgrupper. De senaste åtgärderna har också slagit väldigt hårt mot dem som befinner sig mitt i en bostadskarriär, där familjen växer och man behöver större. Att då gå från något man inte behöver amortera på till att börja amortera gör att man inte tar beslutet att flytta och då minskar rörligheten, säger han.
Även de äldre är en grupp som just nu sitter i kläm, enligt Wilhelmsson. Många har små eller inga lån alls på sina bostäder och att flytta skulle i många fall innebära höga kostnader i form av reavinstskatt eller nya amorteringar, varför många väljer att bo kvar.
Men det finns också en kategori på marknaden som trots förändringarna står relativt stadigt.
– De som har medel- och höginkomster har säkerligen gjort en bra boendekarriär och tjänat väldigt mycket de senaste 10-15 åren. På marginalen har det blivit något sämre, men de har sett i det stora hela tjänat bra på hur bostadsmarknaden har varit, säger han.
Mats Wilhelmsson tror ändå på en ljusning. Behovet av bostäder i Stockholm är fortsatt stort och utmaningen ligger nu i att hitta en marknad för normala inkomstnivåer, menar han.
– Det kommer också att krävas att bankerna och byggbolagen kan enas om en riskfördelning som gör det möjligt att köpa först och sälja sedan.
De senaste åtgärderna har slagit väldigt hårt mot dem som befinner sig mitt i en bostadskarriär, där familjen växer.