Odlare kan tvingas flytta från Tegelhagen
Tegelhagens koloniområde kan komma att flyttas, för att lämna utrymme åt en konstgräsplan. Men koloniföreningen vill inte flytta. – Vi har medlemmar som har arbetat i mer än trettio år för att bearbeta jorden här, säger föreningens ordförande Pejman Kash
Missnöjet är stort bland odlare i Tegelhagens koloniområde efter beskedet om att kolonilotterna kan komma att flyttas för att lämna plats åt en ny konstgräsplan. Att flytta odlingar är inte lätt och många tror inte de klarar av en flytt.
– Hälften av våra medlemmar säger att de kommer att lägga ner odlingen om det blir en flytt. De orkar inte flytta på allt de byggt upp. Många är gamla och sjuka, säger Pejman Kashani.
Koloniområdet kan komma att flyttas en kort bit till ett intilliggande naturreservat. Men det är inte okomplicerat att flytta en odling.
– Många av våra medlemmar har arbetat oerhört hårt och länge med sina lotter. De har förbättrat jorden, byggt odlingslådor, lagt plattor, byggt staket och växthus, säger Pejman Kashani och fortsätter:
– Hälften av våra medlemmar säger att de kommer att lägga ner odlingen om det blir en flytt. De orkar inte flytta på allt de byggt upp. Många är gamla och sjuka. Själv är han en av de nyare odlarna. Han har ”bara” varit här i fem år. Men körsbärsträdet som han satte när han flyttade hit har precis börjat ge frukt. Det kan inte flyttas. Han har kört hit hundratals säckar med jord och gödsel. Byggt ett växthus och lagt plattor i långa gångar. Sammanlagt tror han att han lagt mellan sextio och sjuttio tusen kronor på sin odlingslott. Och han kommer inte flytta med om föreningen flyttar.
– Jag har opererat ryggen tre gånger. Jag orkar inte med en flytt. Då lägger jag ner istället. Samantha Rosi är sekreterare i föreningen.
– Vi har fått väldigt lite information från kommunen. Det var en av våra medlemmar som hittade informationen om flytten på kommunens hemsida. Men kommunen ville ändå inte träffa oss – vi fick tjata i flera månader innan vi till slut fick till ett möte.
Hon säger att det inte verkar vara upp till föreningen själva om de vill flytta.
– Vi har fått höra från kommunen att vi har två val. Antingen förhandlar vi med dem och får då komma med fem önskemål inför flytten. Jord, staket och så vidare till den nya platsen. Om det ryms inom budgeten kommer de godkänna våra önskemål.
– Eller så vägrar vi, men då kan vi bli tvångsförflyttade istället. Och då kanske vi inte får någonting alls. Man känner sig hotad, tvingad att flytta. Vi har samlat in en protestlista som 60 av våra 90 medlemmar har skrivit på hittills. Det är 20 till som har sagt att de kommer skriva på så fort de får tillfälle. De enda som kan tänka sig att flytta är de som är unga, som orkar, och de som inte varit här så länge och hunnit bygga upp sin lott än. Föreningens nästa möte med kommunen är i augusti. Då kommer koloniföreningen att lägga fram sina protestlistor. Då kommer också kommunens jordprover på den nya tilltänkta platsen vara tagna.
– För oss är kolonilotterna jätteviktiga, inte minst av sociala skäl. Många av dem som har lotter är ensamma och har inget annat socialt umgänge än oss på koloniföreningen. Och många är invandrare som lär sig språket här. Men sådana skäl tar kommunen inte hänsyn till. De bryr sig inte heller om att det kommer bli tre gånger längre till närmaste busshållplats. Eller att de kommer behöva skövla en massa träd för att bygga de nya lotterna. De bryr sig bara om ifall jordkvaliteten på den nya platsen är tillräckligt bra. Det är jättesynd, avslutar Samantha Rosi.