Böter om bostad säljs igen
Sollentunahem planerar att sälja 2 000 bostäder och bygga 1 500 nya. För att få loss pengar till byggandet vill kommunen genomföra en omorganisation. Majoriteten hoppas att det ska leda till lägre hyror och enklare styrning. Oppositionen däremot, är rädd
Vi vill renodla verksamheten för Sollentunahem.
Kommunen vill dela upp det som idag heter Sollentunahem i två olika bolag – ett för bostäder och ett för andra slags fastigheter. Ovanför dessa två bolag ska det finnas ett moderbolag: Sollentuna stadshus AB. Under moderbolaget kommer också elbolaget Seom och vårdoch omsorgsbolaget Solom att hamna.
Det finns lagar som reglerar hur mycket pengar en kommun kan ta ut ur ett bostadsbolag och det här är ett sätt att få loss pengar ur Sollentunahem för att kunna bygga lägenheter och skolor.
– Alternativet är att vi skulle låna alla pengar och betala ränta på de pengarna. Nu kommer vi ändå att få låna, men vi slipper låna så mycket. Det säger Anna-Lena Johansson (L), första vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i vårdoch omsorgsnämnden.
Hon ser många fördelar med omorganisationen.
– Vi vill renodla verksamheten för Sollentunahem, för att de ska kunna fokusera på att bygga och förvalta bostäder.
Hon ser också en fördel i att det nya bolag som kommer att förvalta fastigheter, såsom vård- och omsorgsboende, inte kommer att ha ett vinstkrav på sig, vilket Sollentunahem har haft.
– Då kommer vi att kunna få ner hyrorna för till exempel vård- och omsorgsboenden. Som ordförande i vårdoch omsorgsnämnden har det varit en stor frustration att behöva lägga stora pengar på hyror till Sollentunahem.
Oppositionen däremot är kritiska. Bland annat eftersom de anser att de inte fått vara med i beslutsprocessen förrän nu, när utredningen redan är färdig och ärendet på väg upp i kommunstyrelsen.
– Det här är förmodligen det största enskilda beslut som fattas under den här mandatperioden. Vi tycker att det är konstigt att det drivs igenom så snabbt och nästan utan insyn, säger Roger Sjöberg (S), gruppledare i trafik- och fastighetsnämnden.
Han ser också andra problem med den nya organisationen. Bland annat är han rädd att den kommer att leda till betydligt sämre insyn i verksamheten och en stor mängd administrativt krångel.
– Det nya aktiebolaget kommer att lyda under aktiebolagslagstiftningen istället för kommunallagstiftningen. Då ska de enligt lagen alltid se till bolagets bästa – inte till kommuninvånarnas bästa.
Han får medhåll av Joakim Jonsson (S), gruppledare i stadsbyggnadsnämnden, som tycker att det är bra att kommunen vill bygga, men att det hade kunnat finansierats på annat sätt, till exempel genom lån.
– Nu kommer de tvingas lägga fokus på att skapa en struktur som passar deras politiska ambitioner. Vi undrar hur mycket omorganisationen kommer att kosta och vad som kommer att bli lidande i stället?