Tv-kvällar med morfar

Morfar bjuder på stuvade rakabuner (morfarspråk för glass), kokt potatis eller potatisbullar när jag kommer på middag. Till det äter vi fisk eller fiskbullar, eftersom jag inte äter kött och morfar inte känner till någon vegetarisk mat förutom pannkaka. Till eftijett (morfarspråk för efterrätt) äter vi lasch (morfarspråk för glass). Nej, han har inte talfel, utan bara små språkliga egenheter.

Efter middagen slår vi oss ned vid tv:n. Morfar regerar såklart över fjärrkontrollen och hans zappande tråkar ut mig lite grann eftersom han tycker om text-tv. Han tittar på nyhetsrubrikerna och travsidorna. Själv kan jag tänka mig att se vilket program som helst med rörlig bild, och text-tv ingår inte i den kategorin.

SVT sänder alltid Antikrundan när jag besöker morfar. Egentligen är det märkligt att ett tv-program med en så enkel idé blir så intressant att titta på.

Köerna ringlar långa med helt vanliga Johanssons som vill ha sin tavla, sin ring, sin märkliga grunka eller makapär som de hittade på vinden värderad av auktionsverkets experter.

Antingen blir de förbluffade eller besvikna över objektets värde. Och jag och morfar sitter framför tv:n och tittar på.

I det här numret skriver vi om Stockholms auktionsverks värderingsdag på Edsbergs slott, då över etthundra personer fick sina objekt värderade. Synd att den inte spelades in. Jag och morfar hade nog gärna tittat på den.

Hans zappande tråkar ut mig lite grann eftersom han tycker om text-tv.