Allt fler unga i Sollentuna mår dåligt
Färre röker och dricker, men fler Sollentunaungdomar testar droger. Dessutom ökar andelen unga som ofta känner sig ledsna och deppiga. Särskilt unga killar är svåra att nå ut till för att erbjuda hjälp.
”Ibland funderar jag på om vi har missat killarna och att det påverkar tjejerna också.”
Allt fler
unga väljer bort alkohol – men använder i större utsträckning narkotika. Särskilt bland flickor har användandet ökat, från runt 12 och 13 procent tidigare år, till 18 procent. Det visar svaren från 471 Sollentunaelever i årskurs två på gymnasiet, i årets Stockholmsenkät.
Ett annat området som visar en negativ utveckling är ungdomarnas psykiska ohälsa. Andelen unga som ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför har ökat de senaste åren. Sedan 2012 har andelen pojkar som svarat ja på den frågan nästan fördubblats, från 10 till nu 19 procent. Bland flickorna är andelen 40 procent. Kuratorerna
Yrmark och Per Schelander på Ungdomsmottagningen i Sollentuna är dock inte helt säkra på att ökningen bland killar som säger sig må dåligt nödvändigtvis är negativ.
– Det går såklart inte att säga att det är positivt att fler säger att de mår dåligt, men samtidigt kan det också visa på att fler faktiskt våga svara ja på den frågan, säger Per Schelander.
På Ungdomsmottagningen kan unga mellan 12 till 22 års ålder få prata med en kurator utan att föräldrarna behöver veta om det.
Trots att unga killar är överrepresenterade i självmordsstatistiken är det en svår grupp att nå, både för Ungdomsmottagningen och andra verksamheter.
– Vi har ungefär 20 procent killar och 80 procent tjejer som söker sig till oss. Min utgångspunkt det inte är någon skillnad på beho- Linda ven mellan killar och tjejer. Men jag tror tyvärr att mycket fortfarande handlar om normer kring manlighet. Killar väntar ofta mycket längre med att söka hjälp. Och om de väl kommer hit är det inte ovanligt att vi är den första personen som killen berättar om sitt mående för. Tjejer pratar i större utsträckning med varandra, menar Linda Yrmark. Att ungas
psykiska hälsa försämras är inget nytt. Trenden har sett ut såhär i flera år.
– Från samhällets sida har vi gjort otroligt mycket för att framför allt få unga tjejer att må bättre. Men siffrorna fortsätter bara neråt. Ibland funderar jag på om vi har missat killarna och att det påverkar tjejerna också. För vad blir påverkan av att så unga killar mår dåligt och att självmordsstatistiken ser ut den som gör? Tittar man på #metoo-rörelsen till exempel så är ju inte det ett tecken på välmående. Jag tror att vi måste jobba med båda grupperna lika intensivt, menar Per Schelander. Pauline Cederblad